Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Stockholms liv och leverne 1926 - Trafiken med spårvagnar, bussar och bilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
januari ehuru den icke var fullbordad. I medio av april användes aulan för första gången,
den högtidliga invigningen ägde rum först den 23 november med en solenn akt, vilken konungen
hedrade med sin närvaro.
Elektricitetsverkets Högalidsstation, som är avsedd att förse västra Södermalm med ljus
och kraft, fullbordades de första dagarna i september och driften igångsattes den 1 oktober.
Det stora militärpalatset vid Östermalmsgatan blev färdigt under förhösten så att
inflyttningen, i allmänhet kunde ske omkring 1 oktober. I det väldiga, slottsliknande huset ha beretts
lokaler för generalstaben med dess olika avdelningar och bibliotek,, krigsarkivet, topografiska
avdelningen med ritsalar, arkiv och koppartryckeri,, krigs- och sjökrigshögskolorna,
artilleri-och ingenjörshögskolan, de tre sistnämnda med föreläsningssalar (A. I. H. dessutom med
laboratorier och radioanläggningar), vidare expeditionslokaler för flygvapnet, för inspektörerna
för infanteri, kavalleri och träng, för cheferna för IV och V arméfördelningarna samt
slutligen för Stockholms stads- och Stockholms lantrullf öringsområden.
Det nya ämbetshuset vid Hantverkaregatan avslutades i början av juni, då verken började
inflytta. Huset innehåller 360 rena ämbetsrum, av vilka skolöverstyrelsen disponerar 115,
medan de övriga fördela sig på byggnadsstyrelsen, rikets allmänna kartverk, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen och meteorologisk-hydrografiska centralanstalten. Invigningen ägde rum
i slutet av november i närvaro av bl. a. statsminister Ekman.
Ombyggnaden av Centralstationen fortskred så långt att den nya stora vänthallen delvis
öppnades för allmänheten; vid furstebröllopet togs den restaurera’de kungliga väntsalen för
första gången i bruk.
Stockholms högskolas nybyggnad för filosofiska och juridiska sektionerna fullbordades under
året vid foten av Observatoriekullen, en byggnad i nyklassicistisk stil, som vänder en kolonnad
åt Drottninggatan och en slät, magasinsliknande fasad åt Norrtullsgatan.
Den moderna nyklassicismen vann mark i huvudstadens arkitektur, icke bara den av dags
dato, utan också beträffande ’äldre hus, särskilt sådana från förra seklets senare hälft; på
åtskilliga byggnader, bl. a. Grand hotell, skrapades den tjocka putsdekoren bort jämte
fronte-spiser och dylika urmodigheter. Åtgärden väckte emellertid åtskillig opposition och skapade
några slagord: »hyvlade fasader», »moderniseringsraseri» och »skräddararkitektur».
Ett nybygge, Södermannagatan 48 C (»det gaslösa huset»), lät mot slutet av året mycket
tala om sig. Huset, som stod färdigt 1 oktober, hade uppförts av en i blockad förklarad
byggmästare med hjälp av oorganiserade arbetare. Då gasledning inletts av icke godkänd
entreprenör vägrades anslutning till gasnätet, och hyresgästerna blevo utan gas. Stockholms
stads industriverksstyrelses majoritet, bestående av styrelsens socialdemokratiska medlemmar,
avslog i mitten av november en framställning om tillfällig installatörsrättighet åt entreprenören.
Beslutet diskuterades mycket i pressen, och styrelsemajoriteten beskylldes för att ha gått
fackföreningarnas ärenden. Först i slutet av november enades gasverkts rörledningsentreprenörer
om. att kollektivt svara för installationen, som vid undersökning visat sig förete vissa brister,
varefter arbetet slutfördes.
Trafiken med spårvagnar, bussar och bilar.
Vad spårvägstrafiken angår, äro huvudsakligen två fakta att anteckna: trafiken omlades
vid Tegelbacken, så att enkelriktad trafik infördes i Freds- och Jakobsgatorna,, varjämte
Brommalinjerna fingo sin slutstation förlagd till Rödbotorget, där refuger utlades och en
väntpaviljong uppfördes samt att Ålstenslinjen drogs fram till Höglandstorget. Enligt en i
slutet av året offentliggjord statistik beräknade spårvägsbolaget att stockholmarna företagit
125 milj. spårvägsresor under året.
Den 2 april igångsattes med till en början sex vagnar trafiken på den andra av Centrala
omnibussbolagets linjer: Karlaplan—Centralstationen—Kungsholmstorg. På dagen en månad
senare startades linje 3 av samma bolag: Enskede—Skogskyrkogården med tiominuterstrafik
från kl. 10 f. m. till 8 e. m. På båda dessa linjer insattes huvudsakligen bussar av Scania
Vabis tillverkning,, och med röd lackering; även de äldre bussarna på linje 1 lackerades om i
den lysande färgen.
Striden om droskbilar och billiga bilar och dess kuriösa avveckling fick en liten efterdyning
1926. I mars meddelades att en trafikförening planerades. Den erhöll namnet »Vår egen bil»
och leddes av en direktör E. A. Ekström. Syftet med föreningen var att medlemmarna skulle
äga rätt att anlita en nyinsatt trafikbil med särskilt låg taxa. Förslaget väckte opposition
bland droskchaufförer och droskägare, men den 30 mars meddelades att företaget stod start-
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
