Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. F. Av Gustaf Stridsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N. F.
Av Gustäf Stridsberg.
O
ret 1926 blev det hittills betydelsefullaste i Nationernas förbunds historia.
Det medförde en skickelsediger utveckling på gott och ont. Men det goda
härrörde från självläkningsprocessens framskridande i Europa, som trots
allt återhämtar sig. Det onda var betänkliga konstitutionella förskjutningar och
för framtiden mycket olycksbådande precedensfall i den nya institutionens
fungerande såsom den europeiska politikens rättsvårdare och högsta instans.
Tvenne stora lakuner i N. F :s organisation voro ätt fylla, innan den nya
institutionen nått sin avsedda form och jämvikt. I ena fallet förelåg från början ett
avsiktligt provisorium, i det andra mötte en opåräknad motgång. Denna senare
var Förenta staternas uteblivande. Att washingtonsenaten överkorsade
presidentens underskrift under det fördrag med garanti för Frankrikes trygghet gent emot
Tyskland, varigenom han och Lloyd George bortköpte i stället för att såsom
illegitima underkänna Frankrikes krav på Tysklands styckande, måste i detta
sammanhang alltjämt bringas i erinran, då den olyckliga utvecklingen i Europa under de
följande åren i mycket hög grad är en direkt följd därav.
Den andra och fullt avsiktliga ofullständighet, som från början präglade N. F.,
var de besegrade makternas uteslutande på obestämd framtid från den nya
institutionen. Detta betydde möjligheten att under den nya Rättens mantel förverkliga
en del av det planerade »krig efter kriget» mot Tyskland, vilket uppenbarligen icke
skulle kunna i mera nakna former hållas i gång någon längre tid. Därför gjordes
en mängd för suveräna stater självfallna befogenheter och icke minst sådana av
ekonomisk betydelse till ett privilegium för allenast de stater, som tillhörde N. F.
— naturligtvis med samma privilegium för U. S. A. Därigenom uteslöts Tyskland.
Det är en outplånlig skam för vetenskapsmännen i vissa länder, att denna
krigföring utsträcktes även till det mellanfolkliga vetenskapliga samarbetets område.
Att Tysklands inträde i N. F. skulle komma att föregå Förenta staternas, var
således ur år 1919 :s synpunkt högst överraskande, dess mer som år 1926 ej
allenast bevittnade Tysklands inträde utan även Förenta staternas avvisande hållning
mot Haagdomstolen, således mot det mest oomtvistligt goda och löftesrika, som
tillkommit i sammanhang med N. F. Tysklands inträde var ej heller, som redan
sagts, någon följd av förbundets utan av Europas utveckling, som medfört känslan
av den rådande situationens outhärdlighet. Benesjprotokollets försök att utbygga
förbundsaktens säkerhetsgarantier för att åstadkomma vad godtroget folk inbillat
sig, att förbundsakten redan givit, visade sig vara präglat av vissa stormakters
och deras klientstaters särintressen. När Benesjprotokollet föll — främst genom
Englands ohåga att skriva borgen — syntes det nödvändigt att söka några andra
trygghetsmoment. Den ändrade situationen i Frankrike och det länge dolda men
mäktiga inflytandet av internationella ekonomiska intressen möjliggjorde den
händelseutveckling, som avspeglat sig bl. a. i stålkartellens tillkomst men som framför
allt kan sammanfattas i det plötsligen världsbekanta namnet på en obemärkt
schweizisk småstad: Locarno. Locarnoverket konstruerades emellertid så, att för
dess ikraftträdande krävdes Tysklands inträde i N. F. jämte därmed automatiskt
uppkommande förpliktelser för Tyskland och eventuellt andra makters förbunds-
— 268 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
