Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy 1928. Av kommerserådet Axel F. Enström
- Maskinteknik
- Elektroteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det svenska skeppsbyggeriet hade ett framgångsrikt år, och den på skandinavisk
grund uppkomna dieselmotortypen av lastfartyg befäste sin ställning på
världsmarknaden. Den svenska handelsflottans storstilade nyförvärv, M/S Kungsholm,
kunde emellertid på grund av sin storlek ej byggas inom landet. Fartyget, som i
slutet av året insattes i trafik av Sverige—Amerika-linjen, gör anspråk på att
vara ett rekord i elegant och konstnärlig inredning.
Elektroteknik.
Inom den elektriska maskinbyggnadskonsten ägnades stort intresse åt
kylningsproblemet vid stora maskiner. Bland nya uppslag tilldrog sig ett djärvt system
med vätgaskylning uppmärksamhet. Vätgasens överlägsenhet såsom kylmedel anses
motsvara en viktreduktion i material av c:a 30 %.
Hållbarheten hos porslinsisolatorer, av synnerlig vikt för kraftledningars
driftsäkerhet, var föremål för framgångsrika studier efter nya materialsynpunkter.
En säregen konstruktion av likriktare, grundad på en kvicksilverstråle, som
försättes i vågrörelse, konstruerades av dansken J. Hartman. De utförda proven
torde icke med bestämdhet ha givit besked om den praktiska betydelsen av
apparaten.
Den elektriska uppvärmningstekniken gjorde nya framsteg, bl. a. genom svenska
undersökningar av O. Stålhane (Ingenjörsvetenskapsakademiens
elektrovärmeinstitut). En elektrisk glassmältningsugn av E. Cornelius visade goda resultat i drift.
På den trådlösa teknikens område trädde utvecklingen av kortvågssystemen i
förgrunden, och flera långdistansförbindelser på sådant system tillkommo. Vissa
svårigheter, hänförliga till vågknippenas upprepade passage runt jordytan med
därav följande förvanskning av signalerna blevo föremål för framgångsrika
undersökningar.
Kännedomen om de elektriska vågornas fortplantningslagar ökades genom
bearbetning av det observationsmaterial, som insamlats under den tyska
oceanexpeditionen »Meteors» resa kring jorden. På grund av de vunna resultaten förbättrades,
radiopejlingstekniken avsevärt.
Bildöverföringen utvecklades vidare, liksom televisionen. Lyckade experiment,
ehuru med mycket liten bildyta, utfördes av E. Alexanderson. Denne hedrades
under året av Svensk-amerikanska ingenjörsföreningen, som tilldelade honom sin
John-Ericsson-medalj.
De radiotekniska apparaterna togos i utsträcktare användning för industriella
uppgifter såsom för fjärrmanövrering och ordergivning. Sålunda väckte en
amerikansk konstruktion, kallad »Televox», uppmärksamhet. Apparaten, även kallad
»den mekaniska maskinisten», kunde med olika signaler bringas att både utföra
manövrer, avläsa instrument och svara i telefon. Tyska experiment att
fjärrmanövrera ett stort krigsfartyg, en äldre kryssare — Zähringen — väckte likaledes,
livligt intresse.
Den på svenska metoder baserade elektriska malmletningen skördade nya
framgångar i skilda delar av världen, bl. a. i U. S. A., där viktiga resultat uppnåddes
såväl i fråga om mineral- som oljeförekomster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:50 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1928/0158.html
