- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjätte årgången (händelserna 1928) /
296

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1928 - Gustaf Upmark - Carl Hedrestierna - Esaias Tegnér

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

karolinska arkitekturen och det svenska konsthantverket, voro också hans faders älsklingsstudier,
vilka sonen på ett både pietetsfullt och resultatrikt sätt förde vidare. — ■— ■—

— — — Jämsides med sitt museala organisationsarbete fasthöll Gustaf Upmark med seg
energi vid en stor vetenskaplig uppgift, det svenska guld- och silversmidets historia. Inom detta
område var han den absolut obestridde främste auktoriteten i vårt land, och han medhann här
att fullborda det stora sammanfattande arbete om Guld- och silversmeder i Sverige 1520—1850,
i vilket han nedlagt resultaten av 25 års trägna, kärleksfulla studier rörande detta förnäma
konsthantverk. Detta monumentala arbete, Upmarks speciella codex argenteus, utkom på hans
50-årsdag. Det var en ståtlig födelsedagspresent till den svenska konstvetenskapen, Upmarks
största och tyvärr även sista bidrag till fäderneslandets kulturhistoria.»

Carl Hederstierna.

Den 18 november strax efter midnatt avled i sitt hem överståthållaren i Stockholm Carl
Hederstierna nära 67 år gammal. Han hade sedan årets början åtnjutit tjänstledighet
för sjukdom, åderförkalkning och hjärtsvaghet.

Carl Hederstierna var född i Höreda, Jönköpings län, son till civilministern i Posseska
regeringen sedermera landshövdingen S. F. L. Hederstierna. Efter juridiska studier i Uppsala
och därpå följande tjänstgöring i domsaga blev Carl Hederstierna assessor i Svea hovrätt
1898 och gjorde därefter en snabb karriär inom den högre förvaltningen. 1902 blev han
konstituerad revisionssekreterare och året därpå ordinarie. Redan samma år förflyttades han
till sjöförsvarsdepartementet som expeditionschef och blev två år senare justitieråd, vid endast
44 års ålder. Härifrån kallades han 1906 som konsultativt statsråd i Lindmans regering,
vilken han tillhörde från dess början till dess stormiga slut 1911.

Efter Lindmanska regeringens avgång fanns det många som i Hederstierna sågo och
önskade Stockholms blivande Överståthållare efter Robert Dickson, och några månader fick
han också fungera i denna egenskap. Men då Staaffska regeringen lät sitt definitiva val
falla på Ramstedt, fick Hederstierna en reträttplats i regeringsrätten, som även erbjöd honom
ett rikt verksamhetsfält. I vår högsta instans för förvaltningsmål blev Hederstierna
emellertid ej gammal, i det han 1915 på nytt blev medlem av högsta domstolen. Redan påföljande
år utsågs han till landshövding i Hallands län, i vilken ställning han fick tillfälle att göra
betydande insatser till länets fromma trots ett flitigt deltagande i riksdagsarbetet, där hans
skarpa juristhuvud särskilt togs i anspråk för lagfrågor — han hade nämligen 1917 av
Hallandshögern utsetts till en av dess representanter i andra kammaren.

År 1920 återbördades Hederstierna till huvudstaden såsom överståthållare, och åt detta
förnämliga ämbete ägnade han lejonparten av sin verksamhet under de följande åren. Genom
hans inval i första kammaren bevarade dock Stockholmshögern honom åt riksdagen. Då
Ernst Trygger bildade sin regering på våren 1923, var han angelägen om att förvärva
Hederstierna till utrikesminister. Dennes excellenstid tog emellertid ett brått slut på hösten samma
år efter det märkliga talet på Publicistklubben om Sveriges uppgift att gå samman med
Finland i ett försvarsförbund mot Ryssland.

»För dem som kände Carl Hederstierna», skrev Svenska Dagbladet i sin dödsruna, »var den
öppenhjärtiga förklaringen ingen överraskning. Han var en orädd man, som tänkte sina egna
tankar och aldrig stack under stol med sina åsikter, och liksom han år 1920 ensam inom
andra-kammarhögern hade talat och röstat för Sveriges inträde i Nationernas förbund, vilket han
uppfattade som en akt av statsklokhet, så drog han sig inte heller för att säga sina landsmän
sanningen om arten av vårt förhållande till Finland.»

Esaias Tegnér.

En av de aderton i Svenska akademien professor emeritus Esaias Henrik Wilhelm Tegnér
avled den 21 november i Lund efter en längre tids sjukdom. Han var vid sin
bortgång nära 86 år gammal.

Tegnér var född i Källstorp, Malmöhus län, son till prosten Christof. Tegnér’ och sonson
till biskop Esaias Tegnér. Efter studier vid Lunds universitet promoverades han där (primus)
1865, endast 22 år gammal, och blev samma år docent i semitiska språk. År 1872 blev han
adjunkt i jämförande språkkunskap och innehade åren 1879—1908 professuren i österländska
språk. År 1882 kallades han till medlem av Svenska akademien. 1894 blev han teologie
hedersdoktor vid Köpenhamns • universitet och förvärvade 1913 samma värdighet vid Lunds

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:46:36 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1928/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free