Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknaden 1930. Av redaktör Th. Swedberg - Vädret 1930. Av fil. dr F. Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tivavtal. Sedan detta avböjts av firmorna iinder motivering, att man visserligen
ej förmenade butiksbiträdena föreningsrätt, men icke ansåg den kollektiva
arbetsavtalsformen passa för denna grupp av anställda, nedlade nämnda biträden
arbetet. Samtidigt beordrade handelsarbetarefackförbundet de hos firmorna
anställda handelsarbetarna att göra sympatistrejk. Detta skedde i början av maj.
Konflikten pågick uhder hela sommaren, men då den började kompliceras genom
bojkott och blockad mot verkstäder och köpmän, som togo befattning med
färger, levererade från de båda firmorna, ingrep regeringen och tillsatte en
förlikningskommission. Denna åstadkom i mitten av oktober en avveckling av
konflikten, som innebar ett klart nederlag för de strejkande. Kravet på kollektivavtal
för butikspersonalen måste sålunda definitivt uppgivas. De obetydliga
förbättringar i anställningsvillkoren, som uppnåddes, betecknades säkerligen av
vederbörande själva som en klen ersättning för de uppoffringar, konflikten vållat
dem. Det var även endast en del av de strejkande, som återfingo sina platser.
De för industriens vidkommande viktigaste av höstens avtalsrörelser voro
emellertid de inom textil- och byggnadsämnesfacken. Det förra omfattar 33,000
arbetare och det senare 8,000. Inom båda dessa industrier strandade emellertid
förhandlingarna. I senare fallet förelågo dock utsikter att vid en förnyad
medlingsaktion uppnå resultat. Den misslyckade medlingen inom textilindustrien
utgjorde alltså det farligaste orosmoment, som vid det nya årets ingång svävade
över arbetsmarknaden.
Vädret ig so.
Av fil. dr FOLKE BERGSTEN.
S r 1930 är för vårt lands vidkommande märkligt i meteorologiskt avseende,
-tJk^ så till vida att det var ett av de varmaste år man känner. I hela norra och
mellersta Sverige uppgingo temperaturavvikelserna i medeltal till 1,5° ä 2,5°,
och samtliga månader utom september voro varmare än normalt. I sydligaste
delarna av landet var tendensen ej fullt så utpräglad — enstaka månader visade
obetydligt underskott — men i medeltal förefanns även här ett överskott
uppgående till c:a 1°. För en rätt uppfattning om, vad dessa siffror i verkligheten
innebära, är det lämpligt att närmare granska den längsta temperaturserie, vi
ha här i landet, nämligen Stockholmsserien, som omspänner de 175 åren 1756
—1930. Det framgår av denna, att 1930 med sin medeltemperatur av +7,5° är
det varmaste år, som inträffat i huvudstaden sedan 1822, då motsvarande
temperatur var +8,3°, vilken siffra samtidigt betecknar rekord för hela serien. Före
1822 voro tre år lika varma eller obetydligt varmare än 1930. Orsakerna till de
sålunda påvisade abnorma värmeförhållandena finner man i stark cyklonal
verksamhet med relativt nordligt förlöpande cyklonbanor under vintermånaderna
samt i få och obetydliga atmosfäriska störningar under sommarmånaderna. Här
nedan återfinnas i tabellform för trenne orter, representativa för de olika
landsdelarna, månadsvis och årsvis dels den observerade medeltemperaturen, dels den
normala, dels slutligen värmeavvikelsen^ där ett + -tecken innebär
temperatur-överskott, ett —tecken motsatsen.
171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
