Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1932 - Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räkningen av statsinkomsterna på vissa punkter — t. ex. ifråga om tullarna —
ej hållit streck, och dessutom hade arbetslösheten ökats med ungefär 20 procent
sedan föregående årsskifte. Mot årets slut bedrivna underhandlingar med
stats-tjänstemännen om en lönereduktion hade ännu vid 1932 års utgång icke lämnat
något resultat, och utsikterna till en för regeringen lyckosam följd tedde sig
icke särskilt lysande.
Till råga på allt kom, att förhållandena inom regeringen icke voro helt
tillfredsställande. Kabinettet mötte stortinget med en t. f. statsminister; hr Kolstad låg
nämligen sjuk, och utrikesministern måste i hans ställe fungera som
regeringschef. Värre var, att den sjuke statsministern också var finansminister. En
rekonstruktion av regeringen syntes oundviklig, men den kom icke till stånd förrän
den 25 februari, då dittillsvarande jordbruksministern, statsrådet Sundby,
konstituerades till finansminister, medan stortingsman Ivar Kirkeby-Garstad blev
jordbruksminister. Hr Kolstads bortgång i mars krävde ytterligare en
rekonstruktion av kabinettet. Statsminister blev bondepartiets ledare, hr Jens
Hund-seid, som samtidigt åtog sig förvaltningen av jordbruksministeriet. Vid samma
tillfälle trädde den dittillsvarande handelsministern, statsrådet Per Larsen,
tillbaka för att ersättas med jordbruksminister Kirkeby-Garstad.
Mycken uppmärksamhet tilldrog sig under året den våldsamt personliga
konflikten mellan arbetarpartiets ledande män och försvarsminister Quisling. Denne
hade tidigare tillbringat lång tid i Ryssland och hade även offentliggjort en bok
om Ryssland, som framkallat stark indignation i arbetarpartiet. Redan från
det ögonblick Quisling utnämndes till försvarsminister blev han föremål för
misstänkliggörande och häftiga angrepp, vilka efterhand preciserades.
Vid årets början stegrades den på så sätt framkallade mystiken kring
försvarsministern genom ett aldrig uppklarat anfall på honom i hans ämbetsrum,
om vars motiv och sannolika upphovsman ministern aldrig uttalade sig och om
vars litet egenartade förlopp heller aldrig någon verklig klarhet uppnåtts. Den
7 april gick ministern i stortinget till en skarp, i formenr rätt obehärskad
uppgörelse med sina vederdelomän i ett anförande, om vars innehåll han icke på
förhand underrättat sina kolleger inom regeringen. Han tillbakavisade
arbetarledarnas beskyllningar med några ord och gick sedan till motangrepp. Under
Menstadskravallerna sommaren 1931 blev det uppenbarat, sade han, att det rörde
sig om ett planlagt uppror, som skulle övergå till resning över hela landet. I
våra händer finnas dokument, som visa, att rörelsen skulle överföras till Oslo
och Bergen. Bakom aktionen stodo två av dessa sanningsvittnen, vilka uppträda
mot mig och vilka jag betraktar som köpta agenter för en mot oss fientlig makt.
I försvarsdepartementets ägo finnas dokument, som äro i hög grad
komprometterande för enskilda medlemmar av arbetarpartiets ledning.
Försvarsministerns angrepp föranledde ett förbittrat svar av arbetarpartiets
parlamentariske ledare Nygaardsvold, vilken upprepade beskyllningarna mot
Quisling. Hans yrkande om misstroendevotum avslogs emellertid med 97 röster
mot 45. Däremot biföll stortinget enhälligt ett förslag om Quislingdokumentens
framläggande för stortinget.
Arbetarpartiets beskyllningar preciserades efter debatten på följande sätt i
Arbeiderbladet:
326
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
