Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholmskrönika 1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det blivande flygfältet i Bromma, sådant det tedde sig, då arbetena med dess
färdigställande i slutet av år 1933 togo sin början.
Den 30 september invigde konungen tunnelbanan Slussen—Skanstull, första ledet i ett
tänkt system av underjordiska lokalbanor. Till en början trafikerades tunneln av
Skarpnäcks- och Örbylinjerna. Den medförde en välkommen minskning av restiden till de södra
trädgårdsstäderna, vilkas utveckling nu beräknades ta ny fart.
Mot slutet av året påbörjades flygplatsanläggningen i Bromma, och en delegation,
bestående av representanter för staten och staden, fick i uppdrag att uppgöra förslag till
flygplatsens utrustande med byggnader och andra för luftfarten erforderliga anordningar.
»Luftkubik» och »luftkörslor».
Det upptäcktes, att man vid ett av arbetslöshetskommitténs arbeten, anläggningen av
Flatenvägen, tillämpat ett avlöningssystem, som lett till att arbetsfolket i ej ringa
utsträckning fått betalt för arbete, som aldrig blivit utfört. Man hade upptagit »luftkubik»
i avlöningslistorna. Denna skandal föranledde vissa organisatoriska reformer, och
kriminalpolisen undersökte fallet i detalj. Polisen fick även anledning att granska förhållandena inom
stadens gatuförvaltning, där man enligt uppgifter, som lämnades under en debatt i
stadsfullmäktige, skulle ha laborerat med »luftkörslor». Polisen måste avdela en särskild
kommission för dessa utredningar, som vid årsskiftet ännu ej voro avslutade. Till en början
blev en trädgårdsmästare på parkavdelningen, som hade utnyttjat stadens arbetare för sin
egen räkning och dessutom stulit material och redskap, befordrad till laga näpst.
Stadskollegiet tillsatte vidare särskilda sakkunniga för att undersöka hur det stod till med
ackordsförhållandena vid stadens arbeten. Stadens lönekostnader hade stigit oerhört, och
gatuarbetarnas ackordsförtjänster voro nu så höga, att medellönen låg över medellönen för
stadens tjänstemän. Det påstods att slumpackord och ackordssättning efter avslutat arbete
förekommo i stor utsträckning, och Djurgårdskommissionen vägrade att betala en del av
de belopp, som gatukontoret debiterade för arbeten på Gärdet.
Skönhetsrådet räddades.
Besparingsberedningen ville avskaffa skönhetsrådet, men det gingo stadsfullmäktige ej
med på. De nöjde sig med en nedsättning av anslaget. Det av Stig Blomberg utförda
minnesmärket i stadshusportiken över S. A. Andrée, Nils Strindberg och Knut Frsenkel
avtäcktes på hösten. Stadshusdelegerade och stadskollegiet hade förordat ett annat förslag,
utfört av Anders Jönsson och Martin Westerberg, men fullmäktige föredrogo Blombergs,
som hade fått första pris i tävlingen. Bror Hjorth omarbetade sin Nytorgsskulptur och
fick den nu antagen av stadsfullmäktige. Den hade dock vid årsskiftet ännu ej kommit
upp på sin plats.
Slutligen bör antecknas, att den i föregående årsbok omtalade butikstängningsreformen
blev upphävd av överståthållarämbetet.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
