Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inbördeskrig i Österrike 1934
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det under februarirevolten sönderskjutna Karl Marx-Hof i Wien, socialdemokraternas högkvarter,
där en mängd av de förskansade föllo.
svåra kravaller förekommo och 2 000 personer häktades. Samtidigt tillspetsades
ytterligare förhållandet till Tyskland, österrikiska regeringen protesterade 21/1 i
Berlin mot den nazistiska radioagitationen och andra propagandistiska angrepp
mot Österrike och hotade att framlägga saken för internationellt forum. Tyskland
förklarade sig i en svarsnot av den 1/2 stå fast vid sin principiella hållning gent
emot problemen i Österrike och tillbakavisade de olika österrikiska klagomålen.
Vidare antyddes, att Tyskland ej komme att finna sig i klagomålens dragande inför
internationellt forum. Med anledning härav befullmäktigade österrikiska regeringen
den 5/2 Dollfuss att begära N. F:s ingripande, en fullmakt, som han dock ej
använde sig av.
Med februari månads ingång reste de fascistiska hemvärnen på initiativ från
Tyro-len alltmer bestämda krav på en total förintelse av demokratien i Österrike och
krävde ej blott socialdemokratiska utan även kristligt sociala partiets upplösning.
Följderna av en konferens, som Dollfuss den 9/2 efter hemkomsten från ett besök
i Budapest hade med landshövdingarna i övre Österrike och Tyrolen samt med
några framstående representanter för den fosterländska fronten, visade sig att börja
med däri, att Fey den 10/2 utnämnde WJens polispresident Seide till
säkerhetskommissarie i huvudstaden, varigenom den socialdemokratiske borgmästaren Seitz
berövades all kontroll över ordningsmakten. Den 12/2 fördes Seitz till polisfängelset.
Samma dag proklamerade socialisterna storstrejk i Wien, och på flera platser i
landsorten grepo arbetare och medlemmar av det upplösta »Republikanischer
Schutzbund» till vapen. I Wien, Linz och Graz proklamerades belägringstillstånd.
Sammandrabbningarna började i Linz, där de röda skarorna gingo till aktion.
Blodiga strider utkämpades sedan i de flesta städer. Artilleri och kulsprutor voro i
verksamhet. I Graz voro striderna särskilt blodiga. Kampen pågick i tre dagar och
krävde enligt officiella siffror 297 döda och 802 sårade. Hela Österrikes armé var i
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
