- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Trettonde årgången (händelserna 1935) /
189

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musiklivet i Sverige 1935. Av Moses Pergament

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Joel Berglund i »Mästersångarna» på Kungl.
teatern.

Lotti Andréason utgjorde det kvinnliga
inslaget i den svenska solistgruppen, där
bl. a. herrar Ruthström, Brandel,
Garaguly och Christiansen hävdade sitt
konstnärliga anseende.

Många nya utländska verk av hög
valör förekommo i programmen. Mest
uppseende väckte Sibelius’ tondikt Tapiola
och de två sent om sider återfunna
delarna ur samme mästares
Lemminkäinen-svit. De senare framfördes i samband
med Sibeliusjubileet. Av Hindemith fick
man höra en violinkonsert samt den
mångomtalade symfonien Mathis der
Maler, Stravinskij företräddes bl. a. av en
här dittills okänd violinkonsert, medan
Szymanowski personligen tolkade
solopartiet i sin Symphonie concertante för
piano och orkester. Bland svenska
nyheter kunna antecknas en symfoni av Eric
Westberg, en konsertuvertyr av Lars-Erik
Larsson, en konsert för två pianon och
orkester av Gustaf Heintze samt Fantasi
och fuga av Gunnar Ek.

Oscarsteatern gjorde under
vårterminen ett par försök med Fenyes’ »Maya»
och Benatzkys »Casanova», men verklig vind i seglen bragte först »Vita Hästen»
med Max Hansen i huvudrollen. Den lyckosamma seglatsen hade vid årsskiftet
redan varat lika länge som en gång i tiden Napoleons nya härlighet, d. v. s.
hundra dagar, men av allt att döma var den ännu långt ifrån fullbordad.

Kammarmusiken odlades i huvudstaden dels av lokala sammanslutningar, bl. a.
Svensk Ton och Fylkingen, dels av utländska ensembler som Kolisch-,
Rothschild-och Manhattenkvartetterna. Folkkonsertförbundet, Nordiska Museets
Musiksällskap, Musikhistoriska museet och Nationalmuseum bidrogo, liksom ett stort antal
självständigt konserterande solister, till den rika musikaliska omväxlingen. Fritz
Kreisler, Emmi Leisner, Paul Bender, Efrem Zimbalist, Toscha Seidel och Kerstin
Thorborg räknades bland de mindre regelbundet återkommande gästerna.

Övriga händelser av vikt voro Stockholms kyrkosångförbunds andra
kyrkosånghögtid, som firades med en konsert i Gustav Vasakyrkan, vidare Sveriges
Körförbunds nordiska sångarfest i juni, Bach-, Händel- och Schiitzjubileerna samt
riksdagsjubileet, varvid Hugo Alfvéns enkom för detta tillfälle komponerade
kantat framfördes. Ett par friluftskonserter i Tivoli med Richard Crooks, Jussi
Björling och Ivar Andrésen som solister — i början av augusti — utfyllde pausen
mellan vår- och höstsäsongerna.

Den allt överskuggande händelsen i Göteborgs musikliv blev invigningen av det
nya, ståtliga konserthuset, ett ljust och värdigt hem för tonkonsten i staden. Även
i övrigt var musikåret rikt och givande, med framförandet av stora och vägande
gamla och nya verk, bland dem Messias, Hindemiths Mathis der Maler, en symfoni
av Berwalds samtida Oscar Byström samt Hilding Rosenbergs nya symfoni. På
Stora teatern gåvos Tannhäuser, Fidelio och Carmen som allvarsinslag i
repertoarens operettmeny.

I Malmö hade Konserthusstiftelsen alltjämt att kämpa med ekonomiska svårig-

189

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:34:18 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1935/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free