Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - John Böttiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkligare dödsfall i Sverige 1936.
John Bottiger,
Chefen för k. husgerådskammaren, överintendent John Böttiger, avled den 29
februari i Stockholm. Med honom gick den svenska konstforskningens och
museivårdens grand old man bort efter en sällsport lång arbetsdag, fylld till det
sista av stilla och hängiven gärning.
John Böttiger var född i Stockholm 1853 och blev fil. doktor i Lund 1880.
Mellan åren 1881 och 1886 tjänstgjorde han som sekreterare vid Nationalmusei
konst-avdelning och blev sistnämnda år intendent för Oscar H:s konstsamling.
Hovintendent och slottsarkivarie blev han 1892, förste hovintendent 1904 och
överintendent 1907 samt var sedan 1915 chef för k. husgerådskammaren och de kungliga
konstsamlingarna. Denna befattning innehade han vid sin död och var i tjänst
ännu ett par dagar tidigare. Han var hedersledamot av Konstakademien.
Under den väldiga utveckling, som både den konsthistoriska forskningen, det
moderna museiväsendet och kulturminnesvården i vårt land genomgått sedan
1880-talet, var John Böttiger en av de främsta pioniärerna. Han utförde på detta
område ett skyddsarbete, som visserligen var mindre märkbart utåt men lika
nödvändigt och epokgörande, som det Artur Hazelius inledde för allmogekulturens
vidkommande. Han räddade sålunda i stor utsträckning undan förstörelsen det^
som blev hans livs kärlek, nämligen den skatt av förnämlig textilkonst, som
rymmes i svenska statens samlingar av vävda tapeter. Böttiger var sedan länge vår
obestritt främste kännare på detta gebit. I stora, praktfulla publikationer (Svenska
statens samling av vävda tapeter 1894—98) delgav han fackmännen sitt vetande,
och genom flera utställningar sökte han även intressera allmänheten för dessa
konstskatter
Även på andra områden avsatte Böttigers livsverk i de kungliga
konstsamlingarna betydelsefulla resultat för deras museala vård och vetenskapliga
bearbetande. En av de yppersta frukterna av denna verksamhet utgör det i sitt slag unika
Karl Johansmuseet på Rosendal, där Böttiger med hjälp av bevarade gamla
inventarieförteckningar kunde återställa interiörerna i deras exakt ursprungliga
skick och därigenom frambringa en äkta tidsmiljö av oskattbart värde. Mindre
känt för den stora allmänheten men så mycket mera uppskattat av forskarna var
hans arbete för slottsarkivets ordnande, varigenom den förnämsta källan skapats
för forskningar i vårt främsta byggnadsverks historia.
De kungliga slotten och deras samlingar voro huvudföremålet även för
Böttigers vidsträckta och grundliga konsthistoriska författarskap. Redan tidigt skrev
han ett grundläggande verk om Drottningholm, ett annat ägnade han den svenska
möbelkonstens storman, Georg Haupt, och i ett praktverk om Gustav Adolfs
konstskåp i Uppsala nedlade han otrolig möda och lärdom på utforskandet av varje
detalj i detta för tiden typiska kuriosakabinett. »Som konsthistoriker var Böttiger
framför allt den samvetsgranne källforskaren, och hans verk ha för en yngre
generation av mera teoretiskt inriktade konstforskare kunnat stå som ett mönster av
grundlighet och vederhäftighet.» (Gotthard Johansson i Svenska Dagbladet.)
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
