Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det militära året 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om anvisande av 70 millioner för detta ändamål, bl. a. till anskaffande av
ammunition åt armén, kustartilleriet och luftvärnet, flygbomber och
drivmedelsförråd för flyget samt av luftvärnsautomatkanoner, motorfordon till
luftvärnet, stärkande av kustartilleriförsvaret, påskyndad anskaffning av lätta
bombplan, anskaffning av flygplan för strategisk spaning, eventuell övergång till
tvåmotoriga torpedflygplan samt inköp av fyra motortorpedbåtar. Samtidigt
framlades i en annan proposition förslag om ytterligare upplagring för statens
räkning för intill 70 millioner kr. Knappast utan ett ords debatt beviljades dessa
och andra försvarsanslag. Fjärde huvudtiteln, som i statsverkspropositionen
beräknats till 180,5 mill, steg till 258,5 mill., vari de först senare utgående
20 millionerna till hemortens luftvärn ej äro medräknade. Även under andra
huvudtitlar upptogos betydande försvarsanslag, vid sidan av de 70 millionerna för
lagerhållning sammanlagt omkring 11 mill. kr. för ändamål i samband med
lagerhållningen eller med den industriella beredskapen samt dessutom givetvis anslagen
till det civila luftskyddet. Frågan om stärkt personell beredskap upptogs däremot
icke av regeringen.
Under den europeiska krisen i september beslöt emellertid regeringen att
kvarhålla omkring en fjärdedel av i tjänst varande värnpliktiga, vilka eljes skulle ha
ryckt ut i slutet av månaden. Kvarhållandet, som särskilt inverkade på
beredskapen vid förbanden på Gotland samt förband i nordligaste och sydligaste
Sverige och i Stockholm, avbröts i början av oktober. Vidare genomfördes av
beredskapsskäl ett kortare uppskov för vissa till vintertjänstgöring inryckande
värnpliktiga samt inkallades till vapenutbildning vissa ersättningsreservister, ett
första steg till brytning med den 1925 införda kategoriklyvningen, som lät ett stort
antal vapenföra värnpliktiga göra handräckning i stället för att vapenövas.
Septemberkrisen innebar för övrigt ett genomgående och ingalunda i allo
uppmuntrande prov av den svenska beredskapen.
Vid sidan av de begränsade militära försiktighetsåtgärderna utfördes under
septemberveckorna i de olika regeringsdepartementen ett intensivt arbete för att
förbereda de åtgärder, av legislativ eller administrativ art, som måste kunna
omedelbart vidtas, om krig bröte ut på kontinenten. Då regeringen inkallade
utri-kesnämnden till den 30 september, var den beredd att förelägga nämnden detta
komplex jämte en riksdagskallelse. Men nämnden mötte dagen efter München,
och vad som förberetts behövde ej effektueras —- förberedelserna lades dock ej
ad acta utan regeringen beslöt en omedelbar översyn med iakttagande av de
brister, som konstaterats. Internordiska koordinationsåtgärder på luftbevakningens
område voro vidtagna, och på varuförsörjningens gebit voro förberedelser
träffade för ett snabbt sammanförande av hithörande nordiska organ. För den händelse
ett krig kommit att beröra Östersjön och Finland begärt svensk medverkan till
skydd av det neutraliserade Ålandsområdet, övervägde regeringen med hänsyn till
svenska intressen ett tillmötesgående svar — under året inleddes finsk-svenska
förhandlingar om revision av Älandskonventionen, för vilka närmare redogöres efter
årsbokens artikel om Finland.
Under året tog frågan om flottans ersättningsbyggnad ett avgörande steg framåt.
Den 2 mars framlade försvarsstabschefen sitt yttrande över marinchefens
föregående år avgivna typutredning. Han föreslog byggande av fyra s. k.
kust-försvarsfartyg av ungefär samma storlek som Sverige-skeppen, 7150 ton mot
respektive 7 200 ton men med lägre fart — 20 mot respektive 22 knop — och
svagare bestyckning —- fyra 25-centimeterskanoner i stället för fyra
28-centimeters-kanoner — till en beräknad kostnad av 33,4 millioner per fartyg inklusive
ammunitionsutredning. Dessutom borde enligt försvarsstabschefen kustflottan bestå av
8 jagare med efterhand kraftigare typ, 4 motortorpedbåtar, 10 undervattensbåtar,
202:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
