Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrikeshandeln.
För det kvantitativa varuutbytet med utlandet offentliggjordes före årsskiftet
icke några samlade uppgifter längre än t. o. m. augusti månad. Av dessa att döma
syntes importmängden ha legat på en lägre nivå än för 1938, medan exportens
kvantitet hållit sig tämligen väl i jämförelse med de 8 första månaderna året förut.
De månatliga värdesiffrorna för importen visade en mycket påtaglig uppgång
under nästan alla månader, medan exportvärdet i stort sett stannade på fjolårsnivån
eller obetydligt däröver. Importvärdestegringen sammanhängde i första hand
med ökning i importpriserna. Särskilt efter krigsutbrottet var detta fallet, då
starkt stegrade frakter och försäkringspremier medförde en mycket kännbar
fördyring av varuinförselns kostnader, vilket redan berörts under prisrörelsen. Det
totala importvärdet t. o. m. november uppgick till 2 231 mill. kr. mot 1 878 mill.
kr. för samma tid året förut, innebärande en ökning av 353 mill. kr. eller 18,8
procent, medan exportvärdet stannade i 1 724 mill. kr. mot 1 672 mill. under de
11 första månaderna 1938 och således steg med endast 52 mill. kr. eller 3,1
procent. Importöverskottet steg härigenom till 507 mill. kr. mot 206 mill. för samma
tid närmast föregående år.
Inom de ledande svenska industrigrenarna var läget vid årets början rätt
olikartat. För sågverksindustrien och i ännu högre grad för pappersmasseindustrien
hade marknaderna under 1938 utvecklats oförmånligt med minskad försäljning
och starkt fallande priser, medan järnindustrien hade behållit en gynnsam
ställning, till stor del som följd av den livliga byggnadsverksamheten. För
trävaruindustrien ändrades rätt snart läget till det bättre. Försäljningarna voro hela
våren mycket livliga, och priserna undergingo småningom en väsentlig förbättring.
I augusti hade c:a 640 000 standard funnit avsättning eller nästan hela den
kvantitet, som i den europeiska virkeskartellen utgjorde Sveriges exportkvot för året.
Den stigande efterfrågan på trävarumarknaden föranledde nämnda organisation
att i början av augusti besluta om en höjning av samtliga exportkvoter med 10
procent, vilket för Sveriges del innebar en ökning av årssiffran från 656 000 till
721 000 standard. Med krigsutbrottet kommo förhållandena på
trävarumarknaden i ett nytt läge. I och med pundkursens sänkning blev prissättningen baserad
på det kronvärde, som gällde före denna åtgärd, och dessutom uppställdes den
fordran, att alla trävaror skulle förskottsbetalas i svensk bank, innan skeppning
ägde rum. Då det i oktober blev klart, att Tyskland betraktade även trävaror som
krigskontraband, förvärrades situationen ytterligare. Stora, till England sålda
kvantiteter blevo till följd härav annullerade. Vad svenska exportörer härvid gått
miste om, uppvägdes emellertid till icke ringa del genom en ökad avsättning på
andra länder, främst Tyskland och Holland.
För pappersmasseindustrien medförde 1939 icke någon nämnvärd lättnad i det
tryckta läge, som redan året förut alltmer gjort sig gällande. Hela första halvåret
kvarstod det synnerligen svaga prisläget för kemisk massa, medan priserna för
mekanisk massa visade en fastare tendens. Då en betydande del av
massakontrakten upprättats under senare delen av 1938 för leverans följande år, medförde
detta, att avnämarna sökte utnyttja det försämrade prisläget till
konverterings-köp. Först i juli, då skeppningarna på äldre kontrakt till största delen verkställts,
inträdde en åtstramning av priserna. Efter krigsutbrottet försvårades läget på
nytt, då såväl den mekaniska som den kemiska massan betraktades som
krigskontraband av de krigförande. Ökade fraktsatser och krigsriskpremier blevo
synnerligen betungande, särskilt för skeppningar på Storbritannien och Frankrike.
De svenska priserna för stark sulfit, enligt kommerskollegiums noteringar,
utgjorde i december 1938 endast 8 kr. per ton mot 13.50 ett år tidigare men sjönk
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
