- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Sjuttonde årgången (händelserna 1939) /
125

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt 1939 - Sverige. Av bankkamrer K. Welin-Berger - Utrikeshandeln - Årsskörden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•det till 140, där det kvarstod under resten av kvartalet, men i oktober hade det
stigit till 142, vilket i jämförelse med ett år tidigare betydde en ökning med 12
-eller 9,2 procent. De flesta exportverkstäderna höllo sina tidigare utförselvärden
eller t. o. m. ökade dem. För kullagerindustrien var exportvärdet dock något
lägre för de 9 första månaderna än året förut — 35,7 mill. kr. mot 36,2 mill.-—men
telefonindustrien ökade sina leveranser på utlandet från ett värde av 7,1 mill.
till 11,2 mill. kr., och även verkstäderna för elektriska motorer och separatorer
kunde uppvisa stegrade utförselvärden t. o. m. september. Byggnadsverksamheten
var ända fram till krigsutbrottet mycket livlig, och antalet fullbordade byggnader
var under tredje kvartalet rekordartat högt enligt socialstyrelsens beräkningar.
Redan tidigare under året hade en allt mer utpräglad stegring i
byggnadskostnaderna framträtt, som efter 1 september hotade att förlama den fortsatta
verksamheten. En undersökning av socialstyrelsen i oktober gav vid handen, att
byggnadsproduktionen för följande år kunde väntas nedgå till mindre än hälften av
vad den nu varit.

Sjöfarten visade under första kvartalet en allt mattare tendens med starkt
sjunkande frakter, men i april inträdde ett omslag, som under maj blev än mer
utpräglat. Generalfraktindex stod i januari i 117, hade i mars nedgått till 111, men
steg i april till 114 för att i maj fortsätta till 120. Under sommarmånaderna stego
utfrakterna, men infrakterna sjönko i juni för att sedan åter sakta stiga. Med
augusti inträdde för båda grupperna en klar stegring, vilken i september och
oktober gick över i en våldsam hausse i samband med de krigförandes åtgärder
för att hindra varandras handel. Generalindex, som i augusti nått upp i 125,
angavs i september med 289 och fortsatte i oktober till 481, innebärande en
fyr-dubbling av den allmänna fraktnivå, som gällde vid halvåret. Under september
var det i första hand infrakterna, som gingo i höjden, medan utfrakterna först
i oktober rycktes med i en stegring, som särskild vad pappersmassan angick blev
ytterst kännbar. Sedan juni räknat innebar uppgången i massafrakterna en
fem-dubbling. I november inträdde en mindre lättnad i infrakterna, men utfrakterna
fortforo att stiga, ehuru i betydligt långsammare takt. För den svenska
handelsflottan innebar denna utveckling att börja med en ökad sysselsättning, men i
september nedgick sjöfarten med närmare I oktober inträdde en förbättring,
sedan dels statliga krigsriskförsäkringar trätt i kraft, dels statens sjöfartsnämnd
genomfört en reglering av den utrikes sjöfarten. Skärpta åtgärder från de
krigförandes sida i form av utökade kontrabandslistor, mineringar och prejningar,
införing till hamn för kontrollundersökningar av fartyg till neutrala länder m. m.
utövade dock alltjämt en förlamande inverkan på handelsförbindelserna, och mer
än någonsin blev neutrala länders sjöfart lidande till följd av en
stormaktskonflikt. Fram t. o. m. november hade 8 svenska fartyg om tillsammans 12 951
bruttoton förolyckats på grund av kriget, men antalet upplagda fartyg utgjorde
den 1 december 22 om tillsammans 30 906 bruttoton mot 20 på tillsammans 26 317
bruttoton ett år tidigare. Fartyg, som upplagts på grund av reparation eller
klass-ning, ingå ej i dessa siffror.

Ars skör den.

Såväl höstsäden som växtligheten på vallarna hade en god övervintring, men
kall väderlek och otillräcklig nederbörd under maj och första delen av juni
månader hade ett ogynnsamt inflytande på höskörden. Även vårsäden led mycket av
försommarens torka. Riklig nederbörd i slutet av juni och juli samt stark värme
under augusti förbättrade i hög grad utsikterna. Särskilt höstvetet utvecklades
gynnsamt, medan vallarna tagit för mycket skada under försommaren för att helt

125’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:07:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1939/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free