Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Bruno Liljefors - Anton Genberg - Edvard Sager - Axel Borgström - Tage Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anton Genberg. Edvard Säger. Axel Borgström. Tage Sjögren.
skyggaste djurliv och förtegnaste naturstämningar han lyckats ge konstnärlig
verklighet åt på ett sätt, som inga efterföljare någonsin kunna nå fram till.
Bruno Liljefors är representerad i många museer och gallerier i Sverige och
utlandet, särskilt Thiels galleri i Stockholm, där icke mindre än ett femtiotal av
hans dukar fått sin plats.
Anton Genberg, f. 1862. Genomgick Konstakademien 1884—89. Landskapsmålare med
huvudsakligen norrländska fjällmotiv. Erhöll k. medaljen 1891 samt utmärkelser vid utställningarna
i S:t Louis och Buenos Aires. Styrelseledamot i Svenska konstnärsföreningen sedan 1907 och i
Sveriges allmänna konstförening sedan 1906. Ledamot av Franska konstakademien 1922.
Representerad i Nationalmuseum m. fi. museer. »Anton Genberg blev Jämtlands målare, och sin
kärlek till hembygden har han för övrigt visat inte bara i sitt måleri. Han var sålunda den
egentlige skaparen av Östersunds konstmuseum. — — Bet är 80-talets förfinade valörmåleri
och intimt realistiska naturskildring, som icke blott gå igen i hans ungdomsverk utan också
satte en sen ocli vacker frukt i hans ålderdoms skapelser, antingen han vände tillbaka till
sina insnöade jämtländska bondgårdar eller skildrade den spirande vårgrönskan i Stockholms
omgivningar eller rent av fäste en bit av den moderna storstaden på duken.» (Gotthard
Johansson.) Död den 8 januari.
Edvard Säger, f. 1853. Underlöjtnant vid Livregementets dragoner 1874, ordonnansofficer hos
dåvarande kronprins Gustaf 1879, stallmästare hos konung Oscar II 1883, hovstallmästare 1896
och förste hovstallmästare 1918 hos konung Gustaf. Vårdade det gamla familjegodset Ryfors
med stor pietet samtidigt som han vidmakthöll egendomens stora anseende för mönstergill
skötsel. Död den 8 januari.
Axel Borgström, f. 1862. Avlade hovrättsexamen 1884, v. häradshövding 1888. Assessor i
hovrätten över Skåne och Blekinge 1897, hovrättsråd 1902, justitieråd 1907—15 och 1917—32.
Mångårig ledamot av drätselnämnden i Stockholm och dess ordförande 1912—20, ledamot av
stadsfullmäktige 1910—21, ordförande i Svenska pansarbåtsföreningen 1912, i Svenska
stadsförbundet 1914—30, i Svenska järnvägsföreningen 1920, i styrelsen för Röda korsets sjukhem 1925.
Ledamot av 1903 års stadsplanelagkommitté, ordförande i tobakscentralkommissionen, i
riks-värderingsnämnden under kristiden, i kommittén angående Spritcentralens omorganisation m. m.
Ordförande i olika skiljenämnder, särskilt i fråga om tvister mellan arbetare och arbetsgivare.
Tog såsom kommunalman i Stockholm ledande del i fastighetsförvaltningens omorganisation,
den centrala stadsförvaltningens omläggning m. fi. genomgripande reformer. Utgav »Hovrätten
över Skåne och Blekinge 1821—1900», »Släkten Hjort från Albo härad» m. fi. arbeten. »Som
ordförande bland kolleger, i en skiljedomstol, en styrelse, en församling ledde han utan att
trycka ned. Osvikligt lugn, saklighet och urbanitet skapade förtroende för hans person och
gehör för den välavvägda och praktiska lösning han föreslog.» (Justitierådet Nils Alexanderson.)
Död den 10 januari.
Tage Sjögren, f. 1859. Med. lic. 1887. Militärläkare på olika platser, regementsläkare vid
Hästgardet 1901, fältläkare 1917. Grundlade 1899 och innehade till 1921 Sveriges första
röntgeninstitut och var den läkare, som tidigast i praktik här i landet använde de av Röntgen, ,kon-
250’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
