Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1942. Av redaktör K. O. Hammarlund - Bränslebehovet ställde ökade krav på skogsägare och skogshuggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
massaved. För året 1941—42 höjdes
produktionsplikten till 40 miljoner, varvid
producenterna fingo medräkna massaved
i viss utsträckning — i medeltal 23 %.
Totalt avverkades 9,4 miljoner kbm
massaved, varav omkring 6 fingo inräknas
under produktionsplikten för brännved. Den
totala kvantiteten brännved, kolved och
massaved, som avverkades inom landet
och som fick inräknas i
produktionsplikten, översteg sålunda något den totala
produktionsplikten.
Nu hade emellertid behovet av
massa-vedsavverkning uppskattats till 15
miljoner kbm (industriråvara) jämte den
kvantitet massaved, som behövde tagas i
anspråk för bränsleförsörjningen. Detta
gick sålunda icke ihop. Den totala
avverkningen hade endast uppgått till 9,4
miljoner, och härav hade ej mindre än
6 miljoner inräknats i
bränsleprogrammet.
I en redogörelse, vilken tillställdes
pressen genom informationsstyrelsen,
konstaterade jägmästare Lundh, att avverkningarna trots allt givit ett ganska
tillfredsställande resultat. Samhället var skyldigt skogsägarna stor tacksamhet för det sätt,
på vilket de fullgjort sina ålägganden. Utsikterna för dagen gåvo icke anledning
till oro, men mycket måste ännu ske, innan vi kunde säga, att bränslebehovet för
vintern var fullt tryggat. En del av den deklarerade veden hade konsumerats i
förskott, och en reserv måste läggas upp för slutet av bränsleåret. Denna reserv
ansågs böra uppgå till 8 miljoner kbm.
I samband med en informationsdag för pressen den 3 oktober framlade
statsrådet Domö en del uppgifter om läget på bränslemarknaden. Han konstaterade, att
utvecklingen visat sig vara något gynnsammare än vad man vågat räkna med.
Ved-avverkningarna för avverkningsåret 1 juli 1942—30 juni 1943 omfattade 35 miljoner
kbm bränn- och kolved, 15 miljoner massaved och 5 miljoner av ettdera
sortimentet. För de två första månaderna hade programmet blivit fyllt. I stort sett ingav
hushållsförsörjningen inte några bekymmer, även om besvärligheter kunde uppstå
på utsatta punkter. För industrien i stort var ved anvisad för tiden intill årsskiftet
och för storindustrien i allmänhet reserverad till mars—april 1943.
På vårsidan startades en propagandakampanj för torvtäkt. Affischer spredos
över landet med bl. a. följande texter: »Skogen skattas hårt, mossar och myrar
ligga sparade. Torvmossen ger landet bränsle och lantmannen förtjänst» eller
»Sticktorv eget bränsle — ökad beredskap för dig själv och landet».
Bränslekommissionens chef talade i radio, och genom informationsstyrelsen spreds en serie
artiklar i pressen. Det framhölls, att under första krisåret 1940 upptogs 150 000 ton
bränntorv, men att siffran år 1941 steg till 400 000 ton bränntorv, varav ungefär en
fjärdedel sticktorv. Om jordägarna nu visade samma goda vilja, som de ådagalagt
i andra avseenden, kunde man förvänta en flerdubbling av sticktorvsskörden i
landet.
Tyvärr blev väderleken sällsynt ogynnsam för torvupptagningen, men en icke
betydelselös produktionsstegring kunde likväl konstateras. Den 31 augusti hade
upptagits omkring 625 000 ton maskintorv, av vilken 83 % var leveransduglig för
året, medan återstoden måste vinterstackas på grund av sin höga vattenhalt. Även
I jämbredd med Tobaksmonopolets för
kristiden karakteristiska röktobaksförpackning
utmärkes prisets fördelning på olika poster.
Ett kilo röktobak kostade t. ex. iO kr. Av
detta belopp belöpte sig ej mindre än 32: 7O
på skatt. Inköpspriset m. m. uppgick till 3: 39.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
