Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige 1942
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Ribbing. David Davidson. Mathilda Malling. Viktor Wigert.
levande detaljskildring, vilken skapade hennes på sin tid mycket stora popularitet. Änka sedan
1913 efter köpman Peter Malling i Köpenhamn. Död där den 21 mars.
Viktor Wigert, f. 1880. Med. lic. 1909, med. doktor och docent i psykiatri vid Karolinska
institutet 1918. Amanuens vid institutets psykiatriska klinik 1907, läkare vid Uppsala hospital 1910,
vid Stockholms 1912, överläkare vid Lunds hospital och professor i psykiatri vid Lunds
universitet 1923, professor vid Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms hospital sedan 1929.
Ledamot av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd och sinnessjuknämnden, representerade Sverige
vid flera internationella och skandinaviska kongresser för psykiatri, rektor för Karolinska
institutet 1940. Utgav stora vetenskapliga verk i psykiatriska ämnen, såsom Studier över de paranoiska
psykoserna, Historisk-psykiatrisk undersökning av Erik XIV, »Psykiska sjukdomstillstånd» och
»Psykisk hälsovård». »Viktor Wigert förstod att med sin livfulla framställningskonst göra sitt
ämne åskådligt och fängslande och att väcka intresset för aktuella psykiatriska uppgifter inom
medicinen och inom samhällslivet. Som ordförande i Medicinska föreningen och i Stockholms
studentkår kom han studenterna och deras problem nära in på livet. Han var en synnerligen
representativ person och kanske den förnämste vältalare, som Sveriges läkarkår ägde. Hans
namn intager också en ärad plats i den svenska medicinens annaler genom hans praktiska
insatser i kampen för sinnessjukvårdens förbättring och humanisering och för den sociala
hjälpverksamheten för psykiskt sjuka.» (Prof. Gösta Forssell.) Död den 24 mars.
Carin Wästberg, f. 1859. Genomgick 1880—85 Tekniska skolan och Högre konstindustriella
skolan i Stockholm. Efter fortsatta konststudier utomlands konstnärlig ledare hos Handarbetets
vänner 1904, föreningens chef 1910—30. Utförde den kända Vårdinge fuga, som drottning Victoria
skänkte till tsarevnan, bonaderna för Gustav Adolfs-kapellet i Lützen och en serie
Birgittavävnader. Ledamot av många utställningskommitteer, för Chicagoutställningen 1892—93, för de
internationella hemslöjdsutställningarna i Berlin 1909 och Oslo följande år. Innehade Litteris et artibus
samt Illis quorum. »Hennes insats betecknar höjdpunkten av den moderna svenska
textilproduktionen med rent konstnärlig syftning.» Död den 9 april.
Per Gustafsson, f. 1880. Genomgick Grlmslövs folkhögskola 1898. Anställd vid Gällivare
malmfält 1899—1900, vid Amalg. Copper Co. i Montana, U. S. A., 1902—05, ledare för Salens
sjösänkningsföretag 1918, innehade Benestads säteri i Aringsås socken sedan 1909. Ledamot av riksdagens
första kammare sedan 1922 och av olika utskott, vice ordförande i statsutskottet, tillhörde
åtskilliga kommitteer, revisor i a.-b. Tobaksmonopolet, ansvarig utgivare av Nya Växjöbladet sedan
1930. Representerade såsom politiker bondeförbundet. »Han var grundlig och gedigen, en varmt
fosterländskt sinnad man, fast och pålitlig i sin hållning.» Död den 14 april.
Gunnar Dillner, f. 1875. Utexaminerad från Tekniska högskolan 1898. Anställd vid Tekniska
högskolans materialprovningsanstalt 1898, dess chef 1903, lärare vid Tekniska högskolan samma
år, teknisk chef för Avesta järnverk, hyttverken vid Axmar, Galtström och Flatenberg samt
Nybergs gruvfält 1907, verkställande direktör i a.-b. Järnverk 1910, chef för industribyrån inom
kommerskollegium 1912, ordförande i kommissionen för utredning om nyttiggörandet av
malm-fyndigheterna i Norrland, ledamot av statens industrikommission 1914—10, ordförande i dess
arbetsutskott samt delegerad vid de svensk-engelska underhandlingarna 1915, erhöll 1915
kommerseråds namn, verkställande direktör för trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund samt för
Luossavaara—Kiirunavaara m. fi. bolag 1916—30, tillhörde därefter styrelserna för flera stora
industriföretag, bl. a. Bolidens gruv-a.-b. och Finspongs metallverk, samt av Skandinaviska bankens
20
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
