Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utrikespolitik 1945 - De sista krigsmånaderna - Avtal med de allierade - Danmark och Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i görligaste mån rädda kvarlevorna av den judiska befolkningen. Detta lyckades
också i betydande utsträckning. Under stadens långvariga belägring svävade
legationspersonalen i ständig livsfara, och efter den ryska erövringen i mitten av
februari blev dess läge under de första dagarnas oreda ytterligt prekär. En av de
i hjälpverksamheten mest nitiska, legationssekreteraren R. Wallenberg, försvann
spårlöst ocli har aldrig blivit återfunnen. De övriga svenskarna fick så småningom
tillstånd att återvända till hemlandet över Ryssland. I Tyskland gällde det främst
evakuering till Sverige av svenska medborgare i Tyskland och svenska kvinnor
gifta med tyska män. Legationen i Berlin hade sedan hösten 1943 disponerat ett
evakueringsläger, slottet Alt-Döbern c:a 120 km söder om Berlin. Då de ryska
erövrarna närmade sig, flyttades kvarteret till familjen Bismarcks slott
Schönhau-sen, c:a 100 km väster om Berlin, sedermera till Friedrichsruh invid Hamburg,
varjämte ett slags filial upprättades i Lybeck, sedermera under en längre tid centrum
för den svenska hjälpverksamheten. En mindre grupp tjänstemän kvarlämnade
likväl i Berlin. I den svenska legationens mångomtalade bunker uthärdade den
belägringens fasor och fördes sedermera över Moskva välbehållen åter till Sverige.
Ytterligare en humanitär aktion, vars betydelse för övrigt ökades just därför att
hjälpen kom, då nöden var som störst, var livsmedelsförsändelserna på svenska
kölar till den svältande befolkningen i Hollands storstäder.
Avtal med de allierade.
I mitten av februari avslutades ett betydelsefullt handelsavtal med England.
Enligt de allierades krav anslöt sig Sverige något senare till den internationella
sjöfartspoolen, d. v. s. Sverige ställde sitt oceangående handelstonnage till
förfogande för de allierade från och med den tid, då kriget i Europa upphört och med
giltighet till sex månader efter slutförandet av kriget mot Japan.
Efter tämligen långvariga förberedelser medgav Sverige, att en amerikansk
flygbas etablerades vid Brommafältet utanför Stockholm för att betjäna den
kurir-flygtrafik från och till Europa, som amerikanerna ansåg sig behöva. Härvid
tillsågs emellertid att personalens omfattning blev åtskilligt mindre än från
amerikansk sida ifrågasatts, vidare att det bela icke skulle te sig alltför militärt och att
svenskarna fick kontroll över exempelvis radio- och väderlekstjänsten.
Danmark och Norge.
För att kunna hjälpa våra broderfolk att bemästra de svårigheter, som man i
krigets slutskede och omedelbart därefter måste befara, hade sedan slutet av
1943 norska resp. danska polistrupper i allt större antal fått utbildas i
Sverige; i förbigående sagt ett ganska allvarligt avsteg från den svenska neutraliteten.
Strax efter årsskiftet begärde och erhöll norska regeringen tillstånd att redan nu
få förflytta ett antal av sina poliser till Nordnorge, som under svåra härjningar
utrymts av tyskarna. Så skedde med hjälp av amerikanska transportplan.
Redan i februari meddelade norska regeringen förberedelsevis, att den
eventuellt skulle komma att begära väpnad svensk intervention i Norge för att skydda
landet från samma meningslösa förstörelse, som övergått Finnmarken. Från
svenskt håll svarades, likaledes under hand, att svenska regeringen betraktade
situationen som ytterst oklar och icke kunde göra något uttalande om sin
kommande inställning. I mitten av april återkom norska regeringen med en formlig
begäran om intervention. Som skäl angavs att det vid denna tid föreföll, som om
det tyska motståndet mot de allierade väl skulle uppgivas i själva Tyskland men
fortsätta i Norge. Norska regeringen hoppades därför, att Sverige skulle vara berett
att vidtaga behövliga åtgärder, om det skulle visa sig erforderligt för att bespara
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
