Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1946. Av civilingenjör Axel Härlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Lloyds nya englandsbåt Saga i Stockholms Nybrohamn,
utfördes, denna gång mellan en järngruva i Gällivare och Gullmarsfjorden i
Bohuslän, en sträcka på c:a 1100 km. Man avsåg framför allt att studera
uppträdande störningar på telefonledningar och järnvägens signalsystem samt
skadliga strömmar i kabelhöljen o. d. Varje försök varade endast c:a 40 sekunder,
och strömstyrkan rörde sig kring 300 ampere. Alla låg i hela landet stod stilla
under försöken, likaså en del norrländska industrier.
En kraftöverföring Norge—Danmark via Sverige diskuterades. I USA
förbereddes prov med överföring av 500 kV trefasström. i Schweiz utlystes en
pristävling med syfte att utreda möjligheterna till trådlös energiöverföring.
Elmotorer med det höga varvtalet 120 000 varv/min började under kriget
tillverkas i USA. Effekten är 3 hk och vikten obetydligt mer än 3 kg (mot 50 kg
för en lika stark motor med normalt varvtal). Dimensionerna är så små att
kylningen måste ske med vatten. Från USA berättades också om världens största
elmotor, projekterad för 65 000 hk effekt. Genom användning av det nya
materialet kiselharts som isoleringsmateilial räknade man med att kunna tillåta
väsentligt högre temperaturer i elmotorer och därigenom minska dimensionerna.
Sträckan Ludvika—Daglösen på Bergslagsbanan (115 km) elektrifierades, och
därmed kunde hela linjen Gävle—Göteborg (570 km) invigas för eldrift. På
Västeråsbanan igångsattes eldriften med sträckan Stockholm—Kungsängen (28
km). SJ framlade ett omfattande elektrifieringsprogram för de närmaste åren,
berörande över 1200 km banlängd, däribland Ostkustbanan. En utsträckning av
denna från Härnösand till Haparanda (c:a 650 km) var föremål för utredning.
Tåghastigheten på södra stambanan höjdes till maximalt 100 km/tim på sträckan
Sävsjö—Alvesta och 120 km/tim Alvesta—Eslöv.
Enligt en svensk konstruktion kunde vikten på en hjulsats för järnvägsvagnar
minskas från 1200 till 700 kg. Axeln är ihålig och hjulen pressade av plåt samt
svetsade på axeln. Viktminskningen innebär dels ökad lastförmåga men framför
allt minskat slagarbete på skenorna och underhållsarbete på banan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
