Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STOORA GENIUS.
445
barndomen, ungdomen, mandomen ocli ålderdomen. Hvarje
öppning har fem inträden och framför de flesta
inträden är på prosa, ofta temligen utförligt, angifvet så
väl hvilka de deri uppträdande personer äro, som ock
deras ärende och orsaken hvarföre de uppträda, hvilket dock
icke hindrar att författaren kan med fog beskyllas för
godtycklighet och ger grundad anledning att fråga,
hvarföre denna eller denna tigur fått sin plats just i denna
eller denna bestämda öppning eller menniskoålder.
Som vanligt i balletter är egentliga innehållet ett
lofprisande af den person, till hvars ära balletten är
skrifven. Versformerna äro omväxlande lyriska.
Mercurius öppnar balletten med ett tillkännagifvande för Svea
folk att konungens födelsedag är inne; derpå kommer Flora med
fyra zefirer och prisar våren; konungens goda Genius förer med sig
L’ame noble (en ädel själ) och L’adresse (snällhet i alla saker); fyra
spåmän berömma sig af sin konst, men straffas af Hoppet, som
förklarar, att konungens egna höga dygder gifva en bättre säkerhet om
framtida lycka, än alla spåmän i verlden; Momus, Scaramouche och
Trevelin (Guda- och menniskogäckarna) utskratta spåmännen. Sådant
är innehållet af Första öppningen eller barndomen, der allt
sålunda vänder sig om de förhoppningar, den unge konungens barndom
innebär. I Andra öppningen eller ungdomen framställes
allegoriskt konungens uppfostran. Hebe, ungdomsgudinnan, kommer med
Eunomia (god lag) Dice (rättfärdighet) och Irene (fred) samt sjunger
några versar till ära för "den nordiske konungens rätta Hebe," hans
mor, Hedvig Eleonora; en jägare med två vildmän prisar jagtens nytta
för kroppens och sinnets utbildande, men varnar för öfverdrifven
kärlek till dess nöjen; sex Basker, som anses för "de gamla
Göther-nas efterkommande," förebrå de fransyska Snushanarna deras
klem-och kel-aktighet; nordiska konungen bestämmer sig för Pallas i valet
emellan henne, Juno och Venus; en blind och två halta uppträda för
att antyda, att lika lätt som man mister ott öga eller bryter ett ben,
kan ett oförståndigt barn råka i andlig blindhet och blifva haltande
till sina seder. I Tredje öppningen eller mandomen uppträda
Mars med de gamle Göther, Hercules emellan dygden och vällusten, två
båtsmän, Ryktet, som utbasunar kung Carls beröm öfver verlden, och
slutligen Diana med fyra nymfer, som prisar lyckan af att vara
jungfru och lefva på bygden. Om man än, fast med svårighet, kan leta
sig till grunden för några af dessa figurers uppträdande i denna
öppning t. ex. Dianas såsom betecknande det skydd konungen under
sin mannaålder skall lemna oskulden och landtlifvets sysselsättningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
