Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakob Spelman. En berättelse af Onkel Adam (med lithographi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en skön vårmorgon utbredde hela sin prakt. Trädens saftiga
och klargröna löf svåfvade for en sakta vind, rosorna glödde
af helsa och hundrade blommor spridde sin vällukt; fjerlarne
fladdrade mellan rosenbuskarne och foglarne, lyckliga som i
skapelsens morgon, slogo sina drillar.
Baronen betraktade den sköna, herrliga naturen med
sorgsna blickar; han mindes nu huru han, då han var barn,
hade sin gunga under den der linden, huru han ofta
bjudit barn främmande och haft sina små kalaser i den der
ber-såen; han mindes den tiden då han jagade fjerlarne liksom
lian nu jagade lyckan, utan att fanga den. Ocli han suckade
djupt och granskade skillnaden mellan förr och nu.
— Jag måste resa, jag måste, yttrade han slutligen,
dröjande med blicken vid sin barndoms lekplats, liksom han ej
velat öfvergifva den — men han måste — måste.
Han måste, så tänkte han, och hvårföre måste han?
Han var tvingad att rycka sig lös hän det han mest älskade,
naturens rika, outtömliga herrlighet, för att bibehålla den
imaginära lyckan af Gustaf IV Adolfs nåd — något så osäkert,
så i sig sjelf värdelöst, att man måste vara en förbildad, en
ifrån början snedvext karakter, för att vilja uppoffra ett enda
ögonblick för att vinna den, eller grumla en enda stunds
lugn der för att man förlorat den.
Ju enklare ett machineri år, desto mindre behöfver
kraften vara och destomindre år det utsatt för förstöring; ju
mera sammansatt det är, desto större måste kraften vara och
destomera förlorar man deraf genom motgnidning mellan de
mångfaldiga delarneJ Hvarje menniska har en lika förmåga
att känna sig lycklig, en lika stor kraft att disponera för sin
sällliet, och derföre är alltid den lyckligare som förstår att
vara lycklig med litet, än den, som vill försöka att vinna
lugn och - sällhet genom en mängd komplicerade handlingar.
Det vill ej gå, ty kraften förnötes i endast friktion. Spelman
Jakob var i den förra, baron Ulfstand i den sednare
händelsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
