Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sorgebarnet. Genremålning af Onkel Adam - En badort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sltan visste verkligen icke huru hon skulle kuona inbjuda
Ernestine att bo i sitt anspråkslösa hem.
Ernestine var nu van vid ett helt annat sätt all lcfva
än det som var nödvändigt, om majorskans lilla pension
skulle räcka lill.
Det skulle ovägerligen, det visste majorskan, genast
efter kaffebjudningen inträda ett tarfligt hvardagslag, som visst
ej skulle behaga Ernestine och ännu mindre glädja hennes
mor, som nu så gerna velat ha allt rikligt storslålligl.
— Ni är en lycklig mor, fru majorska, — hviskade
notarien mellan hvarje stycke som Ernestine sjungit; — en
lycklig mor!
Friherrinnan Tornérkrans hade ej ord vackra nog att
berömma den unga flickan och prisa hennes mors sällhet.
Med ett ord, Ernestine var sin mors glädje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
