Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rese-epistlar till en vän. Sommaren 1870. Vers och prosa af Elias Sehlstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Karlskrona till Kalmar var ingenting att
anmärka annat än att hafvet var tillräckligt rymligt och
djupt för vår fortkomst. Vi fÖrdrefvo tiden med att äta
och sofva samt anlände lyckligen till residensstaden på
aftonen. Hvarken biskop eller landshöfding voro oss till
mötes. Ingenting fingo vi beskåda, hvarken kyrkor eller
slott, emedan vår befälhafvare ej behagade förunna oss
längre permission än en knapphändig halftimme att gå i land.
Uti Kalmar stad, uti Kalmar stad,
Der tog jag på vallarna min promenad.
Och som jag är fet
Och dagen var het,
Så fann jag för godt att ta mig ett bad.
Jag skulle geraa ha velat se de der “praktsvamparaa,
som skjuta upp ur ekstockar och som man kan få en god
köttsoppa utaf“, samt de der “24 orts äggen som
stadshö-noma värpa“ och mycket annat sevärdt och märkvärdigt,
som man vet finns der i staden. Men man kan ej gapa
öfver allt heller, utan man far vara nöjd med måttliga
korfvar emellanåt. — Klockan fem på morgonen voro vi
långt ute på villande haf. Jag steg upp och tog mig ett
uppfriskande luftbad på halfdäck, som med hundra fots
längd tillika erbjuder en angenäm promenad. Cigarren
blossade, solen sken, vågorna hoppade, just lagom för att
låta oss behålla en viss värdighet i vår hållning.
En visa på hafvet jag sjunga vill,
Och vinden skall sätta musik dertill.
Jag sjunger så gerna, då vindar susa
Och böljorna bocka och för mig krusa.
Till luftens rike en sångfogel hör,
Och vågorna har jag ock tycke för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
