Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Bergtagna. En saga från kristen-hedna tiden, upptecknad af Bias. Med illustration - 4. “Men jag vet att sorgen är tung“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förr hade han dock alltid gjort så, och det grämde Hilla
djupt, att han nu uraktlät det. I sin oro glömde hon,
att slik höfviskhet ej likade sig for drotten i huskarlarnes
närvaro. Hilla var icke högättad och icke högt uppfödd;
hon hade varit för kort tid till hofs för att ha hunnit
lära, det hjertat måste vika för plägseden.
Ensam gick Hilla in i sin frukammare. I dörren
såg hon efter bergakungen, hvilken tycktes med mer
omtanke än någonsin bestyra om sina huskarlar och hästar.
Bergakungen å sin sida tänkte för mycket på den
stackars Hilla för att kunna bestyra om de sina med
riktigt allvar.
Först när han trodde Hilla vara insomnad, vågade
han stiga in till henne. I hemlighet ville han betrakta
sin återtagna skatt, sin återfunna helgedom.
Den nyss uppkomna morgonsolen sken in genom den
smala öppningen vid dörren och belyste Hillas plats men
lemnade det öfriga af rummet i mörker.
“Hon sofver så godt,“ log bergakungen för sig sjelf
och betraktade Hilla.
Hon låg påklädd och tillbakalutad i sin högkarmade
stol med armarne hvilande på sidokarmarne. Hon sof
så djupt, att bergakungen knapt vågade sig in. På länge
hade han ju icke egt henne för sig sjelf, och nu ville
han blott i hemlighet kyssa henne på pannan, så som
han plägade göra, när hon sof.
Han smög på tå, men innan han hunnit fram till
stolen, föll hans öga på hennes hand, som fallit ned från
stolkarmen. Aldrig hade han funnit den så hvit och
vacker. Den var belyst af solen och tycktes vara nästan
genomskinlig.
Han böjde ett knä och tog upp den lilla handen för
att kyssa den.
Handen var kall som is.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
