Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur lifvet af Anne-Charlotte Edgren. Gusten får pastoratet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur lifVet
af Anne-Charlotte Edgren.
Gusten får pastoratet.
«
UjoTusten får pastoratet/* sade gamla fru Muurmeister
— Muur med två u, ty familjen var adlig. “Ni
må säga hvad ni vill, men jag känner på mig, att han
får det.**
“Det har mamma sagt så många gånger förr, när
han sökt och inte fått,** sade fröknarna Muurmeister,
verkliga fröknar redan långt innan Aftonbladsfröknarna
blefvo uppfunna.
“Ja, det kan väl hända, men nu har jag en alldeles
säker aning. Ja, ja, ni få väl se, ni få väl se.**
Hon nickade med det gamla darrande hufvudet och
smålog.
“Ah kära mamma, det lyckas aldrig något för en
af oss. Vi höra inte till de menniskor, som ha tur här
i verlden, inte. Åhnej — man skall förstå att skuffa
sig fram, om man skall komma någonstans — men det
kan inte Gusten.**
“Kära Amalia, jag vill inte höra sådant syndigt tal.
Tur och otur — det är ett mycket dumt uttryck, som
kan passa för hedningar, men inte för kristna menniskor.
Vi veta ju, att det är en kärleksrik Gud, som styr
våra öden.**
“Ja, det tror jag det — när man kan vara som
mamma! Men mamma är som ett barn, som ingenting
vet om hur det går till i verlden.**
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
