- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1894 /
214

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lisa. Berättelse af Jane Gernandt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

voro de bästa vänner i världen. Hur var det för öfrigt
möjligt att icke tycka om henne? Hon var oemotståndlig
och vi kunde icke taga våra ögon ifrån henne, hvarken
Lisa, Kaj eller jag. När hön for hem följde vi henne till
hotellet och nästa morgon stodo vi där alla tre — Kaj
med en enorm bukett af rosor. Hon grälade, därför att
vi kommo så tidigt, men tog ändå emot, i morgonrock,
med båda händerna om den gula manen. »Blommor!»
ropade hon. »Håll efter honom, Lisa, att han inte går
och gör sådana dumheter. Warte mal — das ist fur Sie
und das ist fur die Liese.» Hon gaf oss ett par rosor,
leende och lycklig, med sin stora bukett i famnen. I detta
ögonblick var det inte den lilla Lisa, som såg yngst och
täckast ut af dessa två.

Hon hade helt och hållet intagit mig, det var något
af »friluft» öfver henne — en friskhet så betagande som
markernas efter ett sommarregn; att vara i hennes närhet
var som att lustvandra i ett landskap med åker och äng
och breda, leende floder, där himlen speglar sig, stor och
glad och blå.

Hon kunde säga de märkvärdigaste saker — allt blef
friskt och förtjusande på hennes läppar. Själf såg hon
aldrig det fula — däri låg det stora, oemotståndliga behag,
som var öfver henne; lifvet var stort och sundt och lustigt,
värdt ett skratt, ett skämt och ett famntag och det fanns
icke den dårskap i världen, som man icke skulle försonat
sig med, när Lolo log däråt. Allt hvad hon rörde vid
blef godt, man kunde inte förklara det, man visste inte,
hur det kom sig, men det var väl denna oskuld, som
vissa människor äga öfver sina handlingar och sitt sätt att
tänka och känna, denna deras hjärtans heliga öppenhet,
som icke vet af svek.

Hon var Lisas vän som hon var Kajs vän, af hela
sin ärliga själ, utan baktanke och utan kompromiss, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1894/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free