Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor (med porträtt) - Hjalmar August Abelin, af Carl J. Rossander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också vara lärorikt, i synnerhet om det göres af män
sådana som en Nélaton, en Oppolzer, men långt mera gagn
har läkareadepten af ett motsatt förfarande. Det nämligen,
då läraren tager fram ett sjukdomsfall, som han icke
känner till, om hvilket han ingen förutfattad mening har, och
tillsammans med lärjungen anställer sin undersökning bit
för bit och till sist kommer till diagnosen, samt fastställer
behandlingen. — Ett misstag kan då lättare göras, det är
sant, men man lär sig ej sällan mera genom ett misstag,
än genom ett riktigt uppfattadt fall, och den erfarnes
misstag bli svårligen sådana, att de medföra större obehag.
Just så gick Abelin till väga. Hans undersökningar voro
mönster af klarhet och skarpsinne, så att äfven de mest
invecklade fall till sist syntes alldeles påtagliga, och hans
ordinationer kommo såsom naturliga konsekvenser af det
iakttagna. Äfven om kandidaters journaler förelågo, så
kontrollerades noga dessas uppgifter, hvilket ej så sällan
är nödvändigt, emedan de kunna vara högeligen
missledande. Att ett sådant system skulle väcka intresse och
beundran var naturligt, och Abelins rykte blef snart sådant,
att hans klinik följdes äfven af främmande läkare från
östan och västan. Såsom praktikus stod han framom alla
på den tiden. Man kunde se, huru andra specialister,
under konsultation med honom, ständigt fogade sig efter
hans uppfattning, icke blott af hänsyn till den äldre
läraren, utan därför att de erkände hans öfverlägsenhet.
A. hade flere gånger varit förordnad att sköta
öfver-läkaretjänsten på Barnhuset vid förfall för Berg intill dess
han å denna tjänst erhöll fullmakt år 1856. Från år 1855
skötte han professionen i pediatrik, hvarå han dock ej
förr än 1858 vid Bergs definitiva afskedstagande kunde
erhålla kungl. fullmakt. Båda dessa tjänster lämnade han
vid 65 års ålder (såsom seden är vid Karolinska Institutet)
eller år 1882. Under några år skötte han fortfarande en
ganska betydlig praktik som barnläkare, men drog sig efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
