Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likt. Samma talltrastar sjöngo samma evigt nya sånger
i snåren, vårgrönskan brann lika ljus och guldfärgad om
kvällen. På natten låg landskapet lika blekt och stirrade
i fjärrsyn mot samma höga himmel, medan forsens stämma
ljöd lika oförklarlig som alltid i sin vilda kraft.
Brunnen, som Grels gräft, ståtade nu som alla de
andra med balanserstången i skarp silhouett mot himlen.
Kring den hade lifvet blommat rikt.
Stugan lyste muntert röd med de grannaste geranier
och balsaminer bak fönsterrutorna; därframför låg en liten
trädgård med alla de buskar, dem det karga klimatet
tillät att trifvas. Ett par linhåriga småbarn hälsade na
med förvåning svalornas återkomst och böjde skrattande
och skrämda sina hufvud för deras tvära kast tätt öfver dem.
Olof Grelson hade lämnat hemmet för längesen
redan. Han hade gifvit sig ut som arbetare i skogarna,
efter han ingen hjälp fick till något annat. Med bara sitt
klara hufvud och sin arbetsförmåga till kapital hade han
snart nog drifvit det till att kunna göra affärer. Det hade
gått bra nog, men ett hårdt lif hade han fört och själf
blifvit tämligen hård. Han sades nu vara ifrigare än
någonsin att få sitt mödernearf, en skogslott, i händerna för
att kunna röra sig mera i stort, men vissa
testaments-bestämmelser bundo honom. Fadern satte mot hans planer
sin vanliga öfverlägsna och tysta motståndskraft, lika ovillig
som någonsin att dragas in i det moderna lifvets oro och
med samma förakt för penningar och hvad de
åstadkomma. Flickan stod på hans sida med hela sin
förnöjsamma naturs glädtiga bestämdhet och det var därför icke
god sämja mellan Olof och hans närmaste. Till och med
rätt våldsamma scener hade förekommit på vintern. Grels
hade ännu dottern kvar hos sig, och vid hennes
förestående gifte, skulle mågen, en man efter hans sinne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
