Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Källorna. Berättelse af Per Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänlig, men allvarlig gled den rundt omkring som om
den ville säga: här är så underligt vackert och gladt, här
är väl ingen som behöfver mig! Det var hälsa i hela
hennes uppenbarelse ännu, men ändå stack den af mot
det lysande och blommande omkring henne.
Det var en förvånande rik och munter fläck af jorden.
Sluttningen var brantare än annars och flöt ned mot
stranden med terränglinjerna från höjderna ofvanför skarpt
förnimbara under det fina gräset. I en mur mot
furuskogen stodo björkarna med lysande hvita stammar och
ett löfverk som af idel gyllene doft och dunst, men så tätt
ändå, att blott öfver topparna barrträdens mörka kontur
stod som fond. Alfven låg öppen nedanför, krusad af
forsens begynnande fart och brinnande under tusen lågor
i glimt vid glimt och stora mussellika fläckar som sjönko
i det blå och kommo tillbaka igen. Längre bort, innan
den krökt sig, låg den vid och ljus som himlen själf med
spegelbilder af lätta moln och mellan uddar och holmar
nya strimmor af vatten öfver hvarann. Den sol, som
strömmade ned på den gröna sluttningen, tycktes ha brutit
sig som genom ett prisma och direkt förvandlats till
blommornas färger. De stodo tätt i band och ringar, gullvifvor
och sippor, mandelblom och ranunkler, en myllrande och
ovanlig rikedom. Från nybygget, alldeles rent och
lysande med sitt hyflade tak, steg en lätt blå rök. En
hvissling från ett lokomotiv skar genom luften, och tågel
rullade förbi på något afstånd med sitt okända
innehåll, skärpande med sitt ljud intrycket af hvila och
af-stängdhet.
Grels steg upp, när han hvilat ut sina trötta armar,
och såg sig länge och pröfvande kring med van blick.
Han tycktes vänta sig ett alldeles särskildt nöje af
att här finna de lifgifvande vattenådrorna och med
huf-vudet lutadt redan kunna höra deras sakta bubbel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
