Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Trastevere. Berättelse af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäste nyfiket på honom sin osäkra blick med dess
otillförlitliga förbidan.
Precis på slaget åtta infunno sig också Cesare och
Domenico, dragen af sin portvakt. Man hälsade
högtidligt, med stel artighet. Krymplingen blef inburen och
genast satt vid matbordet. I smyg såg han på
silfver-stakarna som på en tryckande rikedom, hvilken hindrade
honom att blifva hemmastadd. Cesare var också ett
ögonblick ovanligt fåmäld. Melkisedek såg helt annorlunda
ut härinne är när han stod hos dem och pratade i sin
smutsiga rock med den malätna skinnkragen. Här liknade
han en verklig patriark med sin sammetsmössa, och han
rörde händerna med mycken värdighet. Nu uppenbarade
sig flickan på kökströskeln.
»Det är Agatha,» sade Melkisedek utan vidare
förklaring. Domenico sänkte helt skrämd af denna skinande
hvita hy, detta praktfulla röda hår, ögonen mot
tenntalriken. Cesare gol som en gök, drog sin blå
halsduk i en stor knut, tittade på Melkisedek från sidan och
granskade sedan flickan med en kännares ögon. Så åts
och dracks det under tystnad. Det fanns getost och
po-lenta af majs, stekt kabeljo, de berömda kronärtskockorna och
två stora halmomspunna flaskor vin, af det röda, kalla från
Genzano, på hvilkets yta oljedropparna tindrade, och det gula
från Frascati, hvilket har något af högländt rumex’ friska syra.
Vinet flöt genom Cesares strupe beständigt och obehindradt
som genom en vintappares glastratt. Sedan man
resonerat mycket fram och tillbaka om kronärtskockorna, hvarvid
Melkisedek bevarade en högtidlig min af invigd
förbehåll-samhet, började drufvan småningom gå de tre herrarna åt
hufvudet. Agatha lyssnade förvånad till de högljudda
stämmorna och skratten.
Munterheten kändes som en befrielse efter den
instängda ledsnaden i ensamheten med Melkisedeks dofva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
