- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1903 /
60

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I Trastevere. Berättelse af Oscar Levertin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sista guldpenningen i sin hand, tryckte de vid själfva
korsvägen till döden dessa strålande frukter af kött och
blod än en girig minut mot ögon och läppar för att
sedan stilla och utan saknad höra intigheten till. Så tänkte
Melkisedek, och när i vinterkvällen skenet från fyrfatets
glöd på golfvet under den långsamma förkolningen med
ojämnt och bjärt ljus föll öfver Agathas utslagna hår
och hvita skuldror, lade Melkisedek sin hand på hennes
hufvud och kände sig som en af de visa gamla konungarna
i Juda. Hans hand blef het och hett trängde blodflödet
mot hjärtat. Men han fortsatte att tala djupsinniga ord
och bilder, som han varit Salomo själf, den visaste af
härskare och flickan, för hvilken han tydde gåtorna,
Salo-mos unga kusin af Saba.

När Melkisedek denna karnevalsdag trädde in till
Agatha för att berätta om kronärtskockorna och sin
förhastade inbjudning, satt den unga kvinnan som hon brukade,
vid det lilla fönstret och stirrade tanklöst ut på gården
mellan de små rutornas gallerverk. Det var en gammal
fuktig romersk gård, med en mängd fragment af antika
friser, sönderslagna och vittrade. På ett såg man i låg
relief torson af en amazon, höljd i ett flygande draperi.
Längs spända klädstreck fladdrade tvättade lintyg kring
en liten sladdrande springbrunn med en tunn stråle ur
gapet på en delfin, som en af ålder mossgrön nereid
klämde kring stjärten. Den lilla vattenstrålens musik var
Agathas glädje. Den bragte hennes hörsel en hågkomst
från alla de hvita bergsbäckarna kring hemtrakten med
silfvertonen öfver det kalla vattnet, och tårarna kommo
henne i ögonen.

»Goddag, Agatha!»

»Goddag, herre!»

Melkisedek berättade om de båda tiggarna och flickan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:23:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1903/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free