Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankor och grodor. Kuriosa hos våra författare af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^nHor 6eh jrodor.
Kuriosa hos våra författare
Förmodligen är det en öfverflödsgärning att förklara hvad
* jag menar med ankor och grodor. Undertiteln på denna
artikel visar ju, att dessa ur de oskäliga djurens värld
hämtade benämningar här nyttjats liknelsevis och afse
företeelser i ordets rike. Båda dessa arter af djuriskhet, den
ankaktiga lika väl som den grodlika, åtnjuta ju en tämligen
stor allmängiltighet och kunna äfven fröjda sig öfver att
äga en viss popularitet bland människors barn. Hvad
som däremot är tämligen okändt, det är uppkomsten af
dessa liknelser. Hur har man kommit sig för att kalla
en oriktig uppgift, en falsk notis för en anka? Och hur
har man kommit att benämna en dumhet i ordalagen för
en groda?
Rörande ankans uppkomst finns det flera förslag
framställda, men de synas samtliga mera sökta än funna.
Miinchhausens bekanta historia om ankorna och fläskbiten
ger ingen ledning, ty den borde snarare ha gifvit till
resultat att en lögnhistoria kallats fläskbit. Ankornas snatter,
deras dykning och öfriga privatvanor ha antagligen
ingenting att göra med tidningsankan. Mera högaktning har
man ägnat den förklaringen, att Luther påstod att de katolska
prästernas predikningar handlade »von blauen Enten»
= om blå änder, och att Luthers samtida, Fischardt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
