Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Första barndomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från hans komministergård utgick en barnskara af åtta syskon,
medan den tredje brodern, klockaren Nils, likaledes gaf sitt
bidrag till slägtutvecklingen och ståndscirkulationen genom
flere afkomlingar.
På 1600-talet lefde dessa männen. Vid den tiden var
slägten således mycket talrik, ja, sådan, att om man hade
kunskap om de fortgående slägtlederna från dessa femton i
kyrkoherdegården hos Olaus Andreæ, de alla i komministergården
hos Daniel Andreæ och de flere – ovisst huru många – som
hade sitt fädernehem i klockaregården, så skulle man
kanske finna en stor härskara nu lefvande menniskor, härstammande
från dessa trenne ättefäder.
Men nu känner jag endast den ätteledning, som blef den
Svedeliska, utgående från komministern Daniel Andreæs son
Andreas Danielis Rättvicensis. Denne man blef prest, men
drog sig högre upp i Dalarne till Elfdalen, som nu blef såsom
det skulle varit ett familjpastorat, ty efter Andreas Danielis
följde i embetet hans son, och sedermera, dock efter en mellantid,
följde en tredje medlem af familjen såsom pastor i Elfdalen.
Barnen af Andreas Danielis Rättvicensis voro de första,
som togo tillnamn, och benämningen härleddes från en af deras
farfader Daniel Andreæ uppodlad mark, benämd Sveden,
belägen dock ej på Daniel Andreæs egen boställsjord, men på
pastorsbostället, som innehades af hans broder. Stället benämnes
ännu i dag med sitt gamla namn Sveden och är en vacker
med löfskog beväxt äng eller hage invid stranden af Siljan.
Jag har många gånger besökt detta ställe; allmänna landsvägen
går nu deröfver. Tiden, då familjenamnet antogs, måste
varit senare delen af 1600-talet, ty Andreas Danielis dödsår
var 1684. En sägen är, att det antagna namnet skall först
varit Svedenius, men bokstafven n skall sedermera blifvit utbytt
mot bokstafven l, jag vet icke hvarför.
Barnskaran i Andreas Danielis hus var icke så stor som
hos förfädren, och spåren låta sig ej följas utom blott efter
sonen Daniel Andreæ Svedelius, som blef sin faders efterträdare
i Elfdalen. Hans barn voro veterligen åtta, men slägtnamnet
utgrenade sig icke, ty bland de åtta voro fem döttrar,
af hvilka två förblefvo ogifta och tre ingingo genom giftermål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
