- Project Runeberg -  Anteckningar om mitt förflutna lif /
310

(1894) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Studentlif, september 1836 - februari 1839

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310 NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN.

Orsaken var ingalunda, att jag ej ville lära mig dom. Det
fans intet föremål för menskligt vetande, som jag icke skulle
velat lära känna, om blott tid och förmåga funnits. Orsaken,
att jag förblef så lik en vilde i matematik och naturvetenskap,
var ingen annan, än att förmågan svek. Men jag ansåg mig
dock för en viss orsaks skull böra göra ett förtvifladt försök.
- Jag satte mig att läsa matematik. Det förundrar mig, att
ehuru jag saknade all fallenhet, var jag dock road af denna
vetenskap, och jag är så ännu. Det är mig ett verkligt nöje
att sysselsätta mig med räkningar, fastän jag oupphörligt räknar
galet. Men det var lönlös möda för mig att syssla med alge-
braiska räkningar, jag måste i tentamen frånsäga mig all
algebra. Märkvärdigt nog gick denna tentamen ej illa, hvilket
berodde på Svanbergs sätt att tentera. Han gaf mig icke
något problem att lösa, griffeltaflan anlitades icke; han lät
mig blott muntligen redogöra för de allmänna matematiska
begreppen, och deri var jag icke alldeles bortkommen. Hade
jag ljugit och gifvit mig an för algebra, så kan nog varit

möjligt, att lögnen hade lyckats och jag fått mitt approbratur

onekandes. Men jag tänkte: »ärlighet varar längst», och nu
blef domen, att på samma gång Svanberg gaf mig, såsom jag
har nämt, det vackra vitsordet, att jag icke var dummare än
de andre, kunde han dock ej lofva mig något approbatur;
det skulle bero på examen. Men i examen fick jag verkligen
approbatur, ehuru jag sjelf tyckte, att jag svarade sämre på
frågorna då än i tentamen.

Astronomien skulle blifvit ett stort hufvudämne för mig,
om jag dugat dertill. Ty denna vetenskap har alltid förefallit
mig hög och majestätisk genom sitt storartade föremål, verlds-
alltets omätlighet. Nu fick jag nöja mig med »Fröbergs tid-
räkning» och ett litet kollegium i sferisk astronomi, hvilka
båda saker utgjorde ett vanligt approbaturspensum. Tidräk-
ningen förstod jag, och i den delen gick tentamen bra, men i
sferiska astronomien gick det sämre, och efter ett par timmar
flck jag mitt besked, att jag ej kunde lita på betyget; det
skulle bero på examen. När examen kom, tyckte jag sjelf, att
det icke gick det ringaste bättre än i tentamen, men jag fick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:29:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svedelif/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free