Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 5. Konstakademien organiseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anslag, avlöning för vissa vid akademien fastade konstnärer och resepensioner
för begåvade elever. Ständerna beviljade de begärda anslagen intill
nästkommande riksdag, men under de närmast följande åren utbetalades dessa anslag
likväl ej till deras fulla belopp. Det dröjde ett årtionde, innan ett bindande
beslut fattades. Detta skedde 1766, då riksdagen fördubblade akademiens anslag
och på samma gång uttalade sin önskan, att undervisningen i skolorna skulle
omfatta ej endast figurteckning utan även anatomi och perspektiv och att
eleverna skulle uppmuntras med tävlingspris. Samtidigt inrättades även en
gravyrskola.
Det gällde nu att organisera akademien som ett konstnärssamfund med
uppgift att vårda och främja konstodlingen.
I denna egenskap räknar akademien sin tillvaro från den 17 febr. 1768.
Till denna dag hade Adelcrantz – nu överintendent efter Cronstedt – kallat
tio konstnärer till sammanträde å överintendentskontoret på slottet. De kallade
voro arkitekten m. m. Rehn, målarna Johan Pasch och Gustav Lundberg,
skulptören Larchevêque och medalj gravören Fehrman samt av yngre konstnärer målarna
Sävenbom och Lorenz Pasch och gravörerna Floding, Ljungberger och Gillberg.
De fem sistnämnda antogos enligt protokollet till ledamöter av akademien. De
äldre konstnärerna tyckas redan förut: ha blivit ledamöter – bevarade dokument
ge dock ingen upplysning därom.
"Herr baron och preses" – Adelcrantz – klarlade vid detta historiska
sammanträde akademiens ekonomiska ställning, som nu möjliggjorde
undervisningens ordnande i utvidgad omfattning, framhöll vissa önskemål, däribland
en större lokal – skolan förfogade fortfarande över ett enda rum – samt
ställde i utsikt premier och reseanslag åt eleverna. Därpå utnämndes Larchevêque
till skolans direktör, till professorer för teckningen utnämndes Lorenz Pasch,
Ljungberger och Gillberg och till sekreterare Floding, som även åtog sig att
hålla anatomiska föreläsningar.
Regering och riksdag uttalade sin belåtenhet med företaget och fastslogo,
att akademiens ledamöter hädanefter skulle vara befriade från skråordningens
tvång.
Under de följande åren utarbetades förslag till stadgar för institutionen
och för dess verksamhet. Förslaget blev omsider stadfästat av Gustav III den 5
januari 1773.
Några bestämmelser ur detta reglemente för Kungl, målare- och
bildhuggareakademien må här anföras.
I första paragrafen fastslås institutionens ändamål:
Akademiens göromål blir att befrämja måleri, bildhuggeri och flera ädla
konsters tillväxt i Svea rike, ha uppsikt över ungdomens undervisning i dessa
stycken, föregå den i flit och arbetsamhet, uppmuntra den med pris och
belöningar, kalla in- och utländska berömda konstnärer till ledamöter och avgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
