- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
113

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arkitekturen under det sengustavianska skedet - 1. Den antika smakens envälde - Olof Tempelman, Erik Palmstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


IV.

ARKITEKTUREN UNDER DET SENGUSTAVIANSKA SKEDET.

1.

I en kortfattad överblick av konsternas utveckling i Sverige yttrar kritikern
G. A. Silverstolpe 1809, att Nikodemus Tessin för ett århundrade sedan infört
"en ren och ädel stil" i arkitekturen men att "den sanna smak, han genom sina
byggnader livade, snart utträngdes av den franska bortmaniererade. – När greve
Karl Gustav Tessin blev de svenska konsternas patron, blevo de slavar under
maneret." Hårleman, Cronstedt och deras samtida "sökte mera prål än smak".
Adelcrantz däremot hade "lyckan att under Gustav III till en högre punkt få
rikta våra bemödanden för konsten". På Gustavs tid insågs ensidigheten i vår
konst, och då följde det klassiska genombrottet.

Ensidigheten i dessa synpunkter är uppenbar. Vår 1700-talsarkitektur
behöver numera intet försvar. Att den tessinska traditionen skänkt denna en fast
och säker grundval erkändes även av nyklassicismens målsmän - låt vara,
att Tessin ej fyllde deras fordran på ren och av antikens anda luttrad smak.
Arkitekten Axel Nyström hade från sin ungdom i minne, att Tessins ståndpunkt
ogillades både av den Sundvallska, den Desprezska och den Piperska skolan:
"De funno honom maniererad, oantik och närmare av dåliga exempel."

Våra arkitekter hade studerat i Paris och i Italien, och de arbetade utan
vacklande i den härskande smaken. Den förskjutning, som stilen visade under
det sengustavianska skedet, påverkades dels av tidens sträva lynne och dels av
penningbristen. Byggherrar och konstnärer måste foga sig efter de inskränkta
möjligheterna, och de gjorde en dygd av nödtvånget.

Olof Tempelman, f. 1745, d. 1816.

Erik Palmstedt, f. 1741, d. 1803.

Gustav III:s resa till Italien hade medfört den antika smakens
envälde i svensk arkitektur. Nu ritades romerska basilikor och
rotundor i panteonstil, och klassiska tempelgavlar blevo den
mest moderna fasadprydnad. Som här redan är omnämnt, ritade Tempelman –
den förste professorn i arkitektur – kort efter konungens återkomst fasader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free