- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
124

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Arkitekturen under det sengustavianska skedet - 3. Herrgårdar: Piper, Bassi, Sundvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Uteslutande allvarligt och imponerande är däremot Sundvalls Stjärnsund
i Närke. Sundvall, som klagat över, att "den smula talang jag äger är mig
till så gott som ingen nytta",[1] fick här för första gången genomföra en
betydande byggnadsuppgift.

Slottets läge på en höjd, behärskande en vidsträckt utsikt, fordrade kraftiga
former. Byggnaden fick en enkel rektangulär plan, inga utsvällningar eller
framskjutande flyglar. Huvudfasaden har ett monumentalt mittparti med en
bred trappa och däröver fyra genomgående, starka Joniska kolonner, som
uppbära ett kraftigt bjälklag. Sidopartierna helt oprydda. Framför slottet breder
sig en stor gårdsplan, omgiven av låga flyglar. Därnedanför storformade
trappanläggningar och terrasser.

"Sundvall har riktigt hedrat sig", skrev Sergel efter ett besök på stället.
"Byggnaden har all skönhet, en ren och elegant arkitektur." Och han betonar,,
att den, fastän av måttliga dimensioner, "är ganska stor för ögat".

Stjärnsunds kolonnad bär årtalet 1801.

Samtidigt var Sillen upptagen av att renovera Rosersberg, hertig Karls
lantresidens, en uppgift, som upptog honom under många år framåt. I sitt första
förslag (1797) lämnade han slottets ytterkontur orubbad och rörde ej heller den
monumentala trappanläggningen på parksidan. Däremot moderniserade han
fasaden åt borggården, ditfogade en rad arkader i bottenvåningen och i dennas
mitt en halvcirkelformig utsvällning, som skulle omsluta en cirkelformig
drabantsal och däröver en salong och som uppåt avslutades med en takhuv, krönt
av en lanternin i tempelform.

Förslagets utförande synes ha ställt sig alltför kostsamt för hertigens
resurser. I det nya förslag, som Sillen utarbetade 1798, insparades en del
utgifter på så sätt, att förfallna partier av slottet slopades. Trappan åt parken
överhöljdes helt med en jordvall, slottets takresning revs och ersattes på
ritningen med en halvvåning ovanför en kraftig takgesims. Denna halvvåning
blev emellertid avprutad, slottet fick mansardtak, men i övrigt genomfördes
renoveringsförslaget. Denna förnyelse berövade Rosersberg dess livliga silhuett
och dess väl avvägda proportioner, den karaktär av höjdbyggnad, som Tessin
bevarat, då han etthundra år tidigare iståndsatte slottet. Detta blev nu en ansenlig
men ganska ordinär längdbyggnad i putsstil. Nu blevo även de vidlyftiga
fristående flygelbyggnaderna sammanbundna med huvudbyggnaden – tämligen
gyttrigt – de fyra paviljongerna åt parksidan fingo ensamma behålla den
tessinska karaktären. För eftervärlden har Rosersberg bevarat sitt intresse tack
vare de utomordentligt smakbelysande interiörer, som där bevarats ända till
våra dagar.

Till slotts- och herrgårdsbygget gav även Gjörwell sina bidrag - han var
under lång tid en av de mest verksamma arkitekterna, var "djärv i intriger",


[1] Brev till Wertmüller 1797.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:27:21 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svekon19/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free