Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Konstutställningar och konststomdömen - 1. Akademiens skolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 GEORG NORDENSVAN
1796, uttalar han den beaktansvärda åsikt, att "den lille gossen", som önskar
lära sig teckna, bör kunna med handen nå upp till ritbordet. Ingen borde
mottagas till elev, förrän han fyllt nio år. Har han anlag, så kommer han då till
skolan "med så mycket eldigare snille, så mycket ivrigare begär att öva sig i
den väg, hans böjelse för honom redan utstakat". Tyvärr visar det sig likväl,
att en föreskrift om denna minimiålder tjänar till intet, ty "var gosse, om han
är aldrig så liten och klen, innehaver alltid jämnt de år, som fordras för att
vinna inträde i skolan". 1798 ökas "tilloppet av ungdom och barn" varje dag,
"utan att antalet av egentliga konstlärlingar i samma mån ökas".
1802 höjdes minimiåldern från 9 till 12 år.
Akademien hade ej förbisett sin uppgift att verka för konstslöjdens höjande.
I ornamentskolan undervisade Eckstein - även han pristagare vid akademien -
om söndagarna utan extra avlöning hantverkslärlingar, som ej voro lediga
om vardagarna. 1798 fick akademien en ny avdelning, den mekaniska skolan.
Den tillkom på Fredenheims initiativ, fick sin egen föreståndare, bergsrådet
Norberg, men ville ej taga fart och levde ett tynande liv under en följd av år
framåt. Fredenheims mfetallskola, som! aldrig kom till stånd, är här redan
omnämnd.
Arkitekturskolan var ganska lockande. I de högre teckningsskolorna var
Mttre utrymme, gipsskolan ännu fåtaligare besökt än "naturskolan", där man
tecknade efter levande modell. Lärjungarna kunde samtidigt studera i de olika
skolorna, exempelvis i principen och i modellen.1
Sedan några år tillbaka fick allmänheten bese elevernas arbeten. De
utställdes på akademiens högtidsdag den 24 januari och voro tillgängliga ett par
veckor framåt. Den första av dessa utställningar hade ägt rum 1784 - eleverna
hade då nått en sådan grad av mogenhet, att de inlämnat ej blott teckningar
utan även målningar, egna kompositioner och kopior av gamla mästare. Unge
Breda hade bidragit med nitton målningar i olja, porträtt voro inlämnade även
av Ahlberg, Berndes och Gillberg d. y., landskap av Korn, kungl, sekter
Linnerhielm och drabanten Holtz.
De följande elevutställningarna upptogo även enstaka arbeten av
resepensionärer samt ett och annat bidrag av äldre konstidkare och konstälskare.
På utställningen 1793 fann Ture Wennberg ett par tavlor, inlänmade av
akademiledamöter. Han bugade sig med vördnad vid denna överraskande anblick och
uttalade önskvärdheten av en exposition av "diplomerade" konstnärers arbeten,
så att allmänheten finge se vad de kunde åstadkomma. Denna åsikt delades av
hertig Fredrik, som efter påstötning av Adelcrantz lade akademiledamöterna på
hjärtat att omsider fullgöra reglementets föreskrift.
1 År 1801 voro lärlingarna i principskolan 112, i den högre teckningsskolan voro eleverna
då 16, perspektiv studerades av 4, anatomi av 12, arkitekturskolan hade 12 å 16 elever, den lägre
avdelningen för byggnadsritning 8. Mekaniska skolan räknade 8 elever.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
