- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
521

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Düsseldorf - 1. Düsseldorfsmåleriet - 2. Svenska målare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DUSSELDORF 521

känsloliv". Tidemands konst bars upp av hemkänsla, pietet och poesi. Att han
hade klar och inträngande blick för sina landsmäns skaplynne visa de
teckningar och skisser, han utförde under sina sommarbesök i hemlandet. Dessa små
verklighetsstudier kunde äga både omedelbar sanning och målerisk friskhet och
finhet. Men han var bosatt i Dusseldorf; och då han där komponerade norskt
bondeliv, målade norska typer efter tyska yrkesmodeller, då blev den karaktär,
som fanns i skisserna, ofrivilligt utjämnad, bortslätad. De norska studierna
återgåvos i tysk översättning - det gällde Tidemand, och det gällde de av
hans kamrater i Dusseldorf, som ej togo steget ut och valde sin motivkrets ur
den verklighet, de levde i.

Gude var vid århundradets mitt jämte Andreas Achenbach
landskapsmåleriets främste målsman i Dusseldorf, där han efterträdde Schirmer som professor
vid akademien. Hans motivområde sträckte sig från norska högfjällens stora
vidder till leende dalgångar med björkskog och bäckar och till havskusten med
fjordar och vikar i glittrande solglans.

Såväl Tidemand som Gude fingo stort inflytande även på svenskt måleri.

2.

Svenskarnas invasion i Dusseldorf tog sin början 1850. Då löjtnant
D’Uncker vid Svea livgarde fick ett reseunderstöd av konung Oskar, uttryckte
denne sin önskan, att han skulle studera i Dusseldorf. Konungen ansåg skolan
där vara "den bästa för nybegynnare".

D’Uncker var den förste svensken på platsen. Andre man var Brynolf
Wennerberg, hästmålare, och efter dem kom hela raden av figurmålare och
landskapsmålare från Stockholm. D’Uncker kunde snart välkomna tre kamrater från
Nya elementarskolan: Wallander, Per Södermark och Fagerlin.

Under åren 1851-54 kommo dessutom Nordenberg, Koskull, Markus
Larson, Nordgren, Rudbeck, Zoll, Eskilson, Albert Berg, Jernberg, Edvard Bergh
in. fi. och slogo sig ner i Dusseldorf. 1857 kom Alfred Wahlberg, helt ung
och nybörjare.

Hösten 1852 berättar Per Södermark1 om sina kamrater: "Nordenberg har
gjort stora framsteg och gör här lycka med sina interiörer, har fått alla sina
färdiggjorda arbeten sålda och har flera beställningar. Wennerberg och D’Uncker
arbeta i Sohns målarklass på akademien och det går ganska bra för bägge.
Zoll är för en månad sedan hitkommen och målar i Hildebrandts klass. Han
gör nätta kompositioner, blott han kunde få färg. Nordgren har gjort framsteg
och vackra studier i sommar."

Norrmän fanns det gott om. Svenskarna i Dusseldorf blevo allmänt
kallade "Norweger" - det var först då svenska kolonien blev mångtalig och då

1 I brev till Troili 21 nov. 1852.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free