- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / II. Från Karl XV till sekelslutet /
142

(1925-1928) Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Sverige, 1870-talet - 4. Reformer inom akademien - 5. Arkitekter - Johan Erik Söderlund, Axel Kumlien, Hjalmar Kumlien, Gustav Dahl, Ernst Jacobsson, Herman Holmgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142 GEORG NORDENSVAN

läran, han är oduglig, om han än har all ingenjörslärdom i världen inom sin
skalle."

Han hävdar med skärpa konstnärsfantasiens, den konstnärliga viljans och
skaparkraftens rätt att i arkitekturen vara bestämmande. Reformen innebar för
honom ett steg tillbaka i utvecklingen, han såg i den även ett personligt anfall.
Den hotade att riva ner vad han byggt upp, att omintetgöra hans arbete på att
lägga grund till en svensk byggnadskonst. "Tro mig, min vän" - skriver han i
brevet till Estlander - "om 30 år skola svenskarna få se, hur jag förstod saken."
Då skall man nödgas inkalla främlingar i landet, när det gäller att utreda
ett svårlöst arkitektoniskt problem. "Detta behövs dock icke, så länge min skola
lever."

I den principfråga, det här gällde, försvarade han sin ståndpunkt i egenskap
av "den ende sakkunnige", och han ansåg vederbörande skyldiga att taga hänsyn
till hans erfarenhet. Men då omorganisationen genomfördes mot hans vilja, drog
han sig sårad tillbaka, trött på lönlösa ordbyten. Utgången av denna
meningsstrid grämde honom till hans sista dag.

5.

Som utövande arkitekt var Scholander nu ur leken. Hans sista
bygge .- Synagogan - stod färdigt vid 1870-talets inbrott.

Men av hans gamla kamrater i yrket voro flera allt
fortfarande verksamma. Och av byggnadsskolans elever hade
åtskilliga efter fortsatta studier utomlands - i Tyskland, Frankrike*
England, Italien - vänt hem igen, ivriga efter verksamhet.
Där var Dahl, Jacobsson, Holmgren, Isaeus, Axel Nyström d. y.
Och bland arkitekter, som fått sin utbildning utanför
akademien, märktes bröderna Axel och Hjalmar Kumlien, skolade
vid Chalmers institut i Göteborg och i Tyskland.

Den i Stockholm rådande smaken vid 1870-talets början belyses av sådana
byggen som Centralstationen av Edelsvärd, Posthuset vid Rödbodtorget av
Törnqvist, Grand hotel i dess äldsta skick av bröderna Kumlien, Musikaliska
akademien av Åbom, Jernkontorets hus av Axel Kumlien - en elegant, väl
proportionerad byggnad i fransk renässans, fasaden prydd med monumental skulptur av
Kjellberg. Det främsta resultatet av stockholmsk byggnadsverksamhet vid denna
tidpunkt var Riksbiblioteket i Humlegården, av Dahl (ritningar 1871), ett
monumentalt verk av lugn, nobel hållning. 1874 uppstod Bolinderska huset vid
Blasie-holmshamnen av Zettervall, hållet i venetianska former. Norra latinläroverket
- 1876, även av Zettervall - hölls i florentinsk ungrenässans.

Ofta citerat är I. G. Clasons yttrande om Riksbiblioteket, att dess enda svaghet

Johan Erik
Söderlund, f. 1826, d.
1875.

Axel Kumlien, f.
1833, d. 1913.

Hjalmar Kumlien,
f. 1837, d. 1897.

Gustav Dahl, f.
1835.

Ernst Jacobsson, f.
1839, d. 1905.

Herman Holmgren,
f. 1842, d. 1914.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/2/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free