Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Vid seklets slut. Svenskt måleri - 3. Carl Larssons verksamhet i hemlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344 GEORG NORDENSVAN
Till en början utfärdades inbjudan till skriftlig tävlan om vilka ämnen som
borde behandlas på väggfälten - dessa voro åtta, tre på vardera sidoväggen i
nedre hallen, två på de båda stora väggfälten två trappor upp. Före årets utgång
inkommo 14 förslag med sammanräknat 108 ämnen, allegoriska, mytologiska,
historiska. Flertalet förslag rörde sig kring svenska ämnen alltifrån urtiden,
från Ragnarök och Hednisk offerfest, över Gustav Vasas intåg i Stockholm,
Gustav II Adolfs död, Tåget över Bält, Karl XII, Gustav III, Karl Johan fram
till Karl XV och Oskar II. Även föreslogos sådana ämnen som Midsommarnatt,
Julotta, Brudfölje och Begravning, dessutom svenska landskap.
Resultatet av denna uppsjö på motiv av den mest olika art var att nämnden
efter tre år - alltså 1886 - enades om att målningarna skulle behandla
konkreta ämnen ur svensk historia, företrädesvis sådana som röra sig kring andlig
odling och konstens utveckling samt att trapphallens nedre avdelning skulle
smyckas med ämnen från 1500-1700-talen men den övre med ämnen från
hednatiden och medeltiden.
Detta program tog alls ingen hänsyn till fördelningen av lokalerna inom
museet. Dettas bottenvåning upptogs av fornminnen, av det gamla
antikvitetsmuseet och de historiska samlingarna, medan konstsamlingarna upptogo de båda
övre våningarna. Men den historiska bildserie, man nu ville få till stånd, skulle
på nedre trapphusets väggar behandla nyare tider, medan i översta våningen med
måleriavdelningen besökaren skulle finna sig förflyttad tillbaka till hedendomen
-. ett par förslag att anordna bilderna i tidsföljd, avspeglande den historiska
utvecklingens gång framlades utan resultat.
En omständighet, betecknande för tidens sätt att behandla en uppgift sådan
som den föreliggande, är att ingen av nämndens medlemmar fäste de övrigas
uppmärksamhet vid, att uppgiften gällde utsirandet av en given arkitektonisk
interiör, att dekorationen följaktligen borde underordna sig denna interiörs
arkitektur. Nämndens intresse samlade sig under åratal framåt uteslutande omkring
frågan om vilka historiska ämnen., som där skulle behandlas.1
1887 gillade regeringen det avgivna förslaget och biföll nämndens hemställan
att för behandling av väggmålningsfrågan få öka sitt antal medlemmar till tolv.
Dessa tolv utgjordes av medlemmarna, av museets nämnd, Dardel, Nordenfalk,
Sander, Upmark, Holm, av dess suppleanter, Rosen, Wirsén, Zettervall och
Börjeson, samt av tre utomstående: Malmström, Viktor Rydberg och professor
Carl Curman.
Den första skisstävlan ägde rum i slutet av år 1888. Sju förslag inkommo.
Pristagare blevo Cederström - för ämnet "Ansgarius predikar kristendomen", avsett
för fondväggen två trappor upp - Carl Larsson, som från Paris insänt tre skisser
till den ena sidoväggen i bottenvåningen, Karl XII i Bender beser Tessins
ritningar till Stockholms slott, Linné inför Lovisa Ulrika i Drottningholms park och
1 Påpekat av A. Gauffin i Nationalmusei meddelanden 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
