Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XI. Vid seklets slut. Svenskt måleri - 3. Carl Larssons verksamhet i hemlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 GEORG NORDENSVAN
Nedre trapphusets väggar ägnade han åt svensk konst och svenskt konstliv under
1600- och 1700-talen. Han påminner i sina sex motiv om Ehrenstrahl, som han
framställer målande ett ryttarporträtt av Karl XI, om Stockholms slottsbygge
(Nikodemus Tessin och Hårleman), om upphovet till Konstakademien (Taravals
ritskola), om importen till Sverige av fransk rokoko (K. G. Tessin visar för Lovisa
Ulrika sina konstförvärv i Paris), om antikens pånyttfödelse (Gustav III hälsar
de i Rom inköpta konstverken välkomna till Sverige) och om svensk nyklassicism
(Sergel arbetande på Psykegruppen). För trapphallens övre våning upptog han
"Gustav Vasas intåg i Stockholm" och "Gustav II Adolf landstiger i Tyskland".
Larsson erhöll nu första priset. Ett andra pris gavs åt Pauli, som behandlat
"Olof Skötkonungs dop", avsett för övre trapphallen, och "Gustav Vasas intåg",
avsett för nedre trapphallens ena sidofält - samt ett tredje pris åt Werner för
sex skisser med ämnen från Gustav Vasa till Gustav III.1
Inom nämnden voro åsikterna högst delade; vederbörande kunde fortfarande
ej ens enas om programmet för dekoreringen, olika förslag korsade varandra, helt
nya ämnen framfördes - heliga Birgitta, Gustav Vasa m. fi. - allmän förvirring
rådde, hela frågan tycktes ha gått i baklås.2
Den blev liggande i två år. Först 1894 antogs av Kungl. Maj :t Larssons
program, under loppet av följande år utförde han kartonger till sina kompositioner
för bottenvåningen, och sommaren 1896 utförde han de sex målningarna al fresco.
De vunno emellertid ej tolvmannarådets gillande, godkändes endast av tre
bland de tolv, av Upmark, Sander och Kronberg - den sistnämnde hade efterträtt
Viktor Rydberg i nämnden. De övrigas omdömen varierade mellan absolut
underkännande och anmärkningar på detaljer, som borde omarbetas. Då Larsson kärvt
framhöll, att kartongerna vunnit nämndens gillande och att han ej kunnat utföra
målningarna på annat sätt än sitt eget, blev resultatet, att nämnden förklarade sig
"antaga" freskerna - man undvek ordet godkänna. Frågan om "Gustav Vasas
intåg" ställdes på framtiden.
De dekorativa uppgifterna medförde en konsekvent utveckling av Carl Larssons
uttryckssätt.
Vid utförandet av Fiirstenbergs triptyk hade han alls ej brytt sin hjärna med
stilsökande. Med anslutning till samtida franska målare sökte han - som han
yttrar i ett brev till Furstenberg - åstadkomma "platt murmålning men ändå med
modern strävan efter illusion, djup och luft". Även i målningarna i Göteborgs
flickskola använder han stafflimåleriets behandlingssätt, figurerna äro målade,
ej tecknade i konturer och därefter färglagda. Skisserna till museifresker 1891
äro raska improvisationer, men de äro tänkta i färg, utförda i breda drag i saftig
1 Om Werners tävlingsskisser se i det föregående sid. 172.
2 Handlingarna i väggmålningsfrågan 1883-1896 föreligga i tryck, 4 häften. L. Looström
yttrar (i minnesskriften över J. Nordenfalk sid. 78), att deras genomläsande "icke är att
tillråda". I själva verket äga de uteslutande kuriositetsintresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
