Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämnade sin son Johan vid dennes hemresa från Tyskland 1635—36, synes framgå,
att hufvudbyggnaden då var färdig åtminstone till murarna, ehuru prydnadsgaflar
ännu saknades. Dessa borde man beställa hos en stenhuggare i Stockholm, men
kring gården skulle man tills vidare uppföra blott envåningslängor. Hvem det
var, som ledde dessa arbeten, framgår ej af de hittills kända urkunderna,
måhända en vanlig murmästare. Någon riktig fart synes arbetet i hvarje fall icke
hafva haft.
Raskare går det, sedan rikskansleren vändt hem och själf fattat tyglarna.
År 1638 eller 1639 träffades aftal om vissa dekorationsarbeten med den i
Stockholm bosatte tyske stenhuggaren Heinrich Blume, ty i ett bref af den 21 januari
1640 anmäler denne, att han gjort färdig »dass grosse Hausportall mit seinen
Wapen». — »Die Wapen auf dass grosse Portal auswendich für den Burggarten mit
ihren Löwen und allen zubehör ist auch fertig.» — »Wass anbelanget die grossen
Haussgiebell, so ist der eine fertigh und der andere ist nun unter Händen. Von
den steinern gallerij Pilern sejnt auch 50 stüche fertigh und 100 Elen von den
Galerij Listen.» Man ser af brefvet, att den driftige byggherren tagit en liflig del
i arbetet, ty den gode mäster Heinrich klagar, att han måst företaga åtskilliga
ändringar efter hans excellens’ begäran och enligt ritningen, hvilket visserligen
vållat honom stor skada, »aber», slutar han med resignation, »wass hilfts mir, ich
muss es fürsmertzen».
En ny och drifvande kraft hade under just dessa år trädt i tjänst hos
byggherren vid Tidö. Det var den då unge Nikodemus Tessin, den äldre bäraren af
detta i vår konsts historia så betydande namn. Född i Stralsund 1615, hade han
nu vid tjugufyra års ålder, 1639, invandrat till Sverige, måhända på uppmaning
eller anbefallning af Axel Oxenstierna själf. Den förutseende och på alla
områden insiktsfulle rikskansleren vore sålunda att anse som »upptäckaren» af jämväl
denna förmåga. Redan i april 1640 skickas »ingenieuren» Tessin, som han först
kallas, till rikskanslerens gods Fiholm i Södermanland, där han uppehåller sig
under de följande åren. Här ledde han uppförandet af de båda ännu
kvarstående långa flyglarna samt till- och ombyggnaden af kyrkan i Jäder, rikskanslerens
grafkyrka. Härifrån öfvervakade han äfven fullbordandet af byggnadsarbetena vid
det ett par mil härifrån i Västmanland belägna Tidö. Från Fiholm skrifver Tessin
1640—42 flitigt ännu bevarade rapporter[1] öfver byggnadsarbetenas fortgång. Af
dessa framgår, att hufvudbyggnaden var färdig på sommaren 1641 och att man
nu arbetade hufvudsakligen på flyglarna, som omslöto den stora gårdens tre öfriga
sidor. Enligt rikskanslerens plan skulle dessa flyglar vara envåningshus och förses
med altanliknande tak och s. k. altankammare i hörnen, antagligen något slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
