Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. VASATIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans Ferster som underbyggmästare; den senare byggde några år därefter Tyresö
kyrka för riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna och utförde några år senare
Kristine kyrka i Falun. De sirliga hvalfven inslogos 1642, och följande år kunde
helgedomen invigas, sedan vattentaket samma år blifvit belagdt med koppar. De
två följande åren restes tornet, som erhöll sin plats midt å kyrkan. Om kyrkans
yttre vid denna tid få vi en föreställning genom afbildningar i Dahlbergs Suecia.
Midtskeppets tak höjer sig något öfver sidoskeppen, utan att dock sträckmuren
öfver arkaderna genombrytes af några fönsteröppningar. Midt å taket reser sig
ett åttasidigt torn med hög spira, och å ömse sidor om detta framspringa såsom
ett slags tvärskepp mot norr och söder stora takkupor, sirade med prydliga
renässansrösten och rosfönster. Denna anordning erinrar om kapellet på det forna
Stockholms slott (jfr Dahlbergs Suecia), ett verk af Willam Boy, hvarför man
torde kunna antaga, att den ursprungliga planen till Jakobs kyrka äfven
uppgjorts af samme man. Yttre sträfpelare motsvara hvalfindelningen i det inre.
Två smärre åttkantiga trapptorn med smärta spiror flankera hufvudingången på
västra gafveln, fönstren äro spetsbågiga. Det yttre liksom hela plananläggningen
visar således starka medeltidshågkomster, och renässanskonstens insatser kommo i
det yttre till synes egentligen i gafvelröstena och i portalerna, af hvilka den södra
tillkom 1644, den västra 1669.
Sin nuvarande yttre gestalt erhöll Jakobs kyrka efter en eldsvåda 1723;
tornhufvarna ombyggdes då, och midttornet försågs med en kupolliknande betäckning och
lanternin efter ritning af arkitekten Göran Adelcrantz d. ä. (1668—1739).
Renässansgaflarna ändrades till senklassiska frontoner, det yttre såväl som det inre förenklades.
Sydportalen, tillkommen på bekostnad af Henrik Fleming och hans maka
Sigrid Kurtzel, år 1644, är ett af de mest representativa arbetena för sin tids
smak, utförd i sandsten i rikaste barockstil. Hvalfbågen infattas af en
kolonnställning af korintisk ordning med förkroppningar, i det lilla attika-partiet med sina
»putti» äro insatta inskriftstaflor med donatorparets namn och årtal. Däröfver
höjer sig pyramidformigt en relief framställande Treenigheten. På ömse sidor om
portalen stå de kolossala bilderna af Moses och S. Jakob, visserligen något
inklämda mot sträfpelarna. Någon finare, mera personlig karaktär kan arbetet väl
ej anses äga, men det vittnar om goda handtverkstraditioner och är af en
synnerligen dekorativ verkan. Upphofsmannen är okänd. Det s. k. broskornamentet
förekommer ej, och portalen representerar härigenom en något äldre typ än de
många andra i Stockholm befintliga.
Den västra portalen, från 1669, med utbildad broskornamentik, är af vida
ringare konstnärligt och tekniskt intresse.
Kyrkans inre var ursprungligen mycket ståtligt, ehuru något tungt, samt
försedt med en rik inredning. En snidad predikstol uppsattes invigningsåret (1643)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
