Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Konstens allmänna skaplynne.
Under den närmast föregående tiden, 1600-talets förra hälft, hade de
arkitektoniska förebilderna, liksom de utöfvande krafterna hämtats hufvudsakligen från
Nederländerna, till någon del också från Tyskland. Den ofvannämnde Simon de
la Vallée var visserligen född fransman, men till Sverige kom han närmast från
Holland. Hans efterträdare vid riddarhusbygget, mäster Henrik Wilhelm, var af
tysk härkomst och egentligen bildhuggare; denne följdes af holländaren Joest
Vingboons, som lämnade Sverige 1656. Efter hand bildas emellertid en stam af
inhemska konstutöfvare. Genombrottet af en ny smakriktning står säkerligen
närmast i sammanhang med de studieresor, som med understöd af allmänna medel
företogos af Jean de la Vallée (1646—49) och Nikodemus Tessin d. ä. (1651—53),
hvarunder direkt bekantskap gjordes med den italienska byggnadskonsten.
Det är den klassiska senrenässansen, som härmed håller sitt inträde i den
svenska konsten. Till en början skönjas ännu inflytelser från Holland, särskildt i
Jean de la Vallées arbeten. Riddarhuset erinrar således starkt om den holländska
renässansen, sådan denna framträder i Trippenhuijs i Amsterdam och i Moritzhuijs
i Haag men äfven i de nederländska arkitekturböckerna, som ju i sin ordning
voro grundade på italienska förebilder, särskildt Scamozzi och Palladio; men man
gjorde också direkt bekantskap med italienarne. I de la Vallées boksamling
funnos arbeten af Alberti, Serlio och Vignola. Den yngre Tessin visar en stor
kännedom om den arkitektoniska litteraturen, hvartill han säkert lagt grunden
i fädernehemmet. I »ingeniören» Henrik Anundssons bref (6 febr. 1657) till
fältmarskalken K. G. Wrangel angående skoklosterbygget talas om den »französiska
architecturboken». (Du Cerceau? Lemuet?) Man stod således i ständig beröring
med den stora konsten i utlandet. Under den egentliga karolinska tiden blir den
italienska konsten den mönstergifvande för gestaltningen af byggnadernas yttre,
för det inre söker man sina förebilder i Frankrike.
Den italienske diplomaten grefve Lorenzo Magalotti säger visserligen i sin
resebeskrifning 1674, att de nyuppförda byggnaderna (i Stockholm) »icke röja den
goda italienska smaken», och anger skälen härtill. »Men med allt detta», fortsätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svenbygg/0145.html
