Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. KAROLINSKA TIDEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»pots-à-feu». Af kupolerna kvarstå numera endast de båda norra, medan de andra
utbytts mot låga altantak, hvarjämte hufvudpartiet erhållit en attikaliknande
påbyggnad.
Byggnaden företer med afseende på grundplanen och de olika partiernas
gruppering stor likhet med vissa samtida franska slott, dock icke med afseende
på rumsindelningen, som är tafatt och olämplig. Trapphuset ligger snedt för
byggnadens midtaxel, rummen äro grupperade kring en liten mörk s. k. ljusgård,
stora salen skär in i en af hörnpaviljongerna o. s. v. — Det yttre förråder en
påverkan af samtida holländsk arkitektur. Man kan i detta afseende hänvisa till
det af Philipp Vingboons († 1675) utgifna arbetet »Afbeeldsels der Gebouven»,
Amsterdam 1648.
Yttermurarna äro utförda i putsadt tegel; ofvan en låg som sockel
behandlad jordvåning följa de två hufvudvåningarna, indelade i vertikal riktning af
genomgående, rusticerade pilastrar med joniska kapitäl. Under fönstren i
hufvudvåningen äro anbragta draperifestoner i huggen sten. Mezzaninfönster saknas helt
och hållet. Längs hela fasaden sträcker sig den breda fritrappan, och ofvan
takfoten höjde sig fordom i midtpartiet en låg segmentgafvel.
I det inre märkas trappan och förstugan med sina hvälfda korridorer. I
rummen påminner ej mycket om det forna stormanshemmet, men trots de många
förändringarna finnas ännu intressanta detaljer, stucktak och sirliga hvalf. — Den
karakteristiska och ännu i sitt förfall ståtliga byggnaden hotas tyvärr tid efter
annan af förintelse genom moderna ombyggnadsförslag.
Wertmüllerska (van der Noothska) palatset. En tydlig påverkan af
holländsk konst, särdeles Vingboons, visar det på Södermalm, St. Paulsgatan 21,
belägna Wertmüllerska huset (se plansch). Till och med materialet, ljusgult tegel,
synes här vara af nederländskt ursprung; af nederländsk börd var äfven byggherren,
öfversten Thomas van der Nooth. Härstammande från Brabant hade han liksom
så många andra främlingar tagit anställning i svensk tjänst. År 1662 ingick han
äktenskap, nämndes 1674 till friherre och dog 1677. Mellan dessa data kan
äfven husets byggnadstid förläggas, möjligen kan det vara påbörjadt något
före 1662. Sedan släkten utdött 1710, såldes huset till holländske ministern och
öfvergick sedermera i familjen Wertmüllers ägo. Därefter har det gått genom
många händer och råkat i förfall.
Trots sin enkelhet gör den ej synnerligen stora byggnaden ett förnämt och
anslående intryck, ett vackert exempel på dessa s. k. malmgårdar, som de
förnäma släkterna vid denna tid började att uppbygga i stadens dåvarande utkanter,
ett mellanting mellan villor och egentliga boningshus, en adlig och patricisk
motsvarighet till de kungliga lustlotten. Till huset hörde också en rätt rymlig
trädgård med alléer och lustpaviljonger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
