Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Statistiska uppg. av A. Carlson - Folkmängdens förändringar - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ii3 —
grationen under första halvåret 1930 847 kvinnor) mot 6,536 närmast
före-till främmande världsdelar utgjorde gående år.
också endast 2,190 (1,343 män och
Näringsliv.
Under de sista decennierna har mer övergå till industristat,
var-vårt lands näringsliv undergått en om efterföljande tabell rörande
be-storartad omvandling. Sverige hål- tolkningens fördelning på vissa
ler på att från ett förut nästan uteslu- huvudnäringar nogsamt bär
vitt-tande åkerbruksidkande land allt nesbörd.
Folkmängdens yrkesgruppering i tusental.
Yrkesgrupper 1880 1900 1910 1920 av folkmängden I % för riket 1920
1880 1900 1910 1920
Jordbruk, fiske Lb. 1 2,248 2,330 2,287 2,218 58.0 57.8 55.o 53.3 ! 38.1
o, skogsbruk St. / 17 24 32 49 2.5 2.2 2.3 2.8 1
Industri (inkl. Lb. \ 317 705 932 1,069 8.2 17.5 22.4 25-’ 1 31 4
bergsbruk) St. / 207 416 581 782 30.o 37.7 42.5 44.9 J
Handel o. sam- Lb.jl 99 173 265 289 2.6 4.3 6.4 6.9
färdsel St. / 98 199 311 469 14.2 18.o 22.8 26.9 1 ■’
Allmän tjänst Lb. ) 171 153 106 97 4.4 3.8 2.6 2.3 1
o. fria yrken St. j 61 89 120 174 8.8 8.i 8.8 9.9 jj
124 104 101 127 2.6 2.4 3.! 1 „
Husligt arbete ^ \ 75 84 90 92 10.8 7.6 6.6 5.3 I 3’7
F. d. yrkesut- Lb. 1 916 567 464 361 23.6 14.o 11.2 8.7 \ O
övare m. fl. St. |j 233 292 233 177| 33.7 26.4 17.o 10.2 / 91
Summa 4,566 5,136 5,522 5,904’ 100 100 100 100 100
Landsbygd 3,875 4,032 4,155 4.161 89.9 78.5 75.2 60 5
Städer 1 691 1,104 1,367 1.743; 15.t 21.5 24.8 29 s
Av jordbruket och dess
binäringar anses numera endast bortåt 40
procent av befolkningen hava sin
näring. Enligt 1920 års folkräkning
utgjorde den egentligt
jordbruks-idkande befolkningen i hela riket
cirka 2,043,000 personer, fördelade
på 964,000 yrkesutövare, 352,000
hustrur utan yrke, 672,000 barn under
15 år samt 55,000 övriga
familjemedlemmar.
Tillbakagången i
jordbruksbefolkningens numerär under senare
halvseklet har dock ej inverkat på
åkerarealens och
jordbruksproduktionens utveckling, som nära nog
oavbrutet gått framåt. Så har
sedan 1870 arealen av trädgård ökats
från 26 till 40 tusen hektar och av
åker från 2.ss till 3.72 milj. hektar,
vilket skett mestadels på
bekostnad av ängen, som mycket gått
tillbaka (från 1.99 till 1.27 milj. hektar),
men även genom nyodling,
sjötappning, urdikningar m. m.
Den odlade jordarealens
fördelning under jämförelse med
skogsareal och annan mark enligt den
nya jordbruksräkningen år 1927
visar tabellen å följande sida.
Vår åker- och ängsareal, som ju
endast utgör föga mer än 12 % av
landets yta, överträffas av alla
andra europeiska staters med
undantag för Norge och Finland. Detta
låga procenttal beror naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
