Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagubrott om Bråvalla slag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han var 150 år gammal) skulle mötas i strid, och blef
stället för striden bestämdt.
Der finnes på Sveriges östra kust en halfö, som
bildas af tvänne vikar, Bråviken och Slättbaken. På
denna halfö nära intill Varaby eller Tuna-å lågo
slätterna, der det vidtberyktade slaget stod, det
största i Norden i fordomtimma.
Sigurd Ring anlände först. Han hade samlat sin
här från Svealand och Vestergötland, men äfven
från Norge stötte mycket folk till honom, och
säges det, att när hären for ut genom Stocksund,
voro der samlade 2,500 skepp. Konungen sjelf med
sitt följe och vestgötahären red landvägen söder
ut till Ejrarsund (nu Örebro) och derifrån genom
den skog, som då hette Kolmörker eller Myrkvider
(nu Kolmorden) och hvilken då liksom nu skilde
Svealand och Östergötland. Vesterut, der denna skog
sammanhänger med Tylöskogen och Tiveden, var den
så godt som ogenomtränglig, hvarför äfven vägen gick
mera österut, ungefär der den nu går mellan Norrköping
och Nyköping. Här tågade Sigurd fram med sitt följe
och fann sin flotta sig till mötes.
Men ryktet om den stora striden, som skulle ega rum
mellan de båda frejdade konungarne, hade spridt
sig vidt omkring, och hvar der fans en kämpe,
som ville utmärka sig, så skulle han vara med i den
striden. Derför strömmade från alla håll konungar och
beryktade kämpar till så väl Sigurd som Harald. Så
kom till Sigurd en konung Ali den fräkne, och följde
med honom 7 andra konungar jemte en mängd kämpar,
bland hvilka den namnkunnige Starkodder, Storverks
son. Den sistnämnde skall om slaget hafva diktat ett
qväde, som af de äldsta häfdatecknarne blifvit lagdt
till grund för berättelsen om detsamma.
Harald hade samlat sin här från hela Danmark,
Östergötland och norra Tyskland, och var hären
så stor, att man kunde gå på skeppen liksom på
en brygga, från Selands strand till Skånes. Han
sände då en man, benämnd Hjorleif, med det saxiska
manskapet till Ring att uppsäga honom fred och sämja,
utmana honom till strid och bestämma stad och ställe,
der striden skulle stå. Många ryktbara kämpar voro
i konung Haralds här, namnkunnigast dock bland dem
alla Ubbe från Frisland. I sju dagar vräkte Harald
omkring på sjön, innan han landade i Bråviken, öster
om Sveahären. Den förnämste i Haralds följe och hans
rådgifvare var en höfding, som hette Brune. Honom
lät Harald skipa folket i slagtordning och skicka
höfdingarne under sina vissa märken.
Men i Haralds här voro äfven trenne sköldmör,
Ursina, Heida och Vebiorg. Sköldmö var den qvinna,
som, föraktande qvinnans vanliga, tysta verksamhet,
älskade högst utaf allt stridernas dån, mödor och
ära. Hagbart gaf sig ut för en sådan, när han kom
för att träffa Signild i Sigards gård, och i hans
ord till konungadotterns tärnor kunna vi ytterligare
utfylla beskrifningen om en sköldmö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
