- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
440

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brödrastriden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma år utfärdade han ett nytt, hvarigenom han
skänker Norusa gård till Skokloster, och det börjar
med orden: »Vi Magnus med Guds nåde Svenskarnes
konung.» I ett annat gåfvobref till Linköpings
domkyrka af den 5 Oktober på sina gods i Tjust talar
han om »den skyldiga åtanke, han borde hafva för de
välgerningar, hvarmed Skaparen utan hans förtjenst
öfverhopade honom».

Äfven i förhållande till utlandet uppträdde Magnus
såsom konung. Dagen efter, sedan han skänkt gårdarna
i Tjust till Linköpings domkyrka, stadfäster han
Rigaboarnes handelsprivilegier. »Då till vår kunskap
kommit» – heter det – »att vår älskade broder och
företrädare Valdemar» etc.

Men äfven Valdemar kallar sig fortfarande
konung. »Valdemar med Guds nåde Svenskarnes konung»
kallade också han sig, då han stadfästade de
privilegier, Birger jarl förunnat Hamburgarne.

Rimkrönikan förmäler, huru som Magnus blifvit tagen
till konung vid Mora sten, och man synes deraf
kunna sluta, att valet skett med iakttagande af laga
former. Naturligtvis har det egt rum efter mötet i
Vestergötland, hvilket hölls någon af dagarna mellan
den 22 Juli och 11 September. Den sista December
samma år eller 1275 sätter Magnus sjelf såsom den dag,
då han blifvit vald.

I det gåfvobref, som han samma dag utfärdade till
Upsala domkyrka på sin gård Rödelund, yttrar han
i samma anda som i gåfvobrefvet till Linköpings
domkyrka, »att i känslan af de förnyade bevisen på
den högstes nåd, tillhörde det honom så mycket han
kunde att ära ljusets fader, från hvilken all god
gåfva kommer, äfvensom hans heliga kyrka».

Följande året 1276 om våren befann sig konung Magnus
i Upsala, och den 24 Maj försiggick hans kröning
derstädes. Dagen till ära gjorde Magnus åter Upsala
domkyrka en skänk af tvänne markland kronojord i
Vestby, utfästande sig att lemna kronan fullt vederlag
af sina arfvegods.

Om den yngste af bröderna, Bengt, den fromme
erkedjeknen i Linköping, var närvarande vid det
tillfället, veta vi ej. Det är dock troligt. Man
finner honom redan i Januari det följande året vara
sin broders kansler, såsom han sjelf nämner sig i
ett gåfvobref till Strengnäs domkyrka[1].

Men en, som vi i första rummet väntade oss få se
vid konungens sida, då kronan sattes på hans hufvud,
var der icke. Erik, den tredje brodern i ordningen,
han, som från barnaåren hållit sig till Magnus, så i
allvar som lek, han, för hvilken brodern varit både
tanke och


[1]
Att Bengt dock icke innehade detta embete vid
kröningen, synes tydligt af ett hans bref från första
dagarna af 1277, hvarigenom han pantsätter sin gård
BergaFäringsön till Upsala domkyrka mot lånfångna
400 mark. Det börjar med orden: »Allom dem, som
se närvarande bref, Bengt erkedjekne i Linköping,
Birgers son, hans, som fordom var Svenskarnes hertig,
evig salighet i Herranom.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free