- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Första bandet. Sagoåldern. Medeltiden. I. Till Kalmare-unionen /
483

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Magnus' inre styrelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I tyska riket eller det så kallade heliga romerska
riket
funnos båda dessa embeten, så väl drotsens som
marskens. Dessa embeten, som ungefärligen motsvarade
våra, bekläddes der af regerande furstar. Kurfursten
af Bayern var alltid detta rikes drots och kurfursten
af Sachsen dess marsk. Vid högtidliga tillfällen,
såsom vid kejsarens kröning, tillhörde det den
förre att uppvakta vid matens framsättande på
kroningsdagen, och den senare skulle bland annat af
den på torget i kröningsstaden hopkastade hafren fylla
ett silfvermått och jemnstryka det med en strykare
af silfver, samt derpå hålla silfverkärlet upp i
höjden mot kejsaren och så tömma det, hvarefter all
kröningshafren gafs åt folket.

Konung Magnus, som älskade att omgifva sig med prakt
och ståt, såsom han sett i Danmark och såsom han
visste att det tillgick i Tyskland, kunde mycket
väl derifrån hafva fått tanken på dessa embetens
inrättande, så mycket mer som de funnos till sitt
väsende redan förut vid de nordiska hofven.

Ett bröllop, som icke så långt efter hans död firades
mellan en af konung Magnus’ söner och en norsk
prinsessa, hvarom vi framdeles få tala, visar oss
i afseende på marsken något snarlikt med det tyska
rikets marskalk.

Af dem, som beklädde marskembetet under konung Magnus
Ladulås, känna vi Magnus Haraldsson vid år 1280,
Håkan Ivarsson vid år 1288, Håkan Matsson vid år
1289 och Thorkel Knutsson vid år 1290.

*



Då vi här, vid framställandet af förändringarna
i författningen, om hvart annat åberopat så väl
Alsnömötet som det i Skeninge, anse vi oss nu böra
liksom i ett slags register sammanfatta hvad som på
hvartdera mötet beslöts, tjenande till en öfversigt.

. Mötet i Alsnö hölls år 1280. Närvarande voro
erkebiskop Jacob, biskop Anund i Strengnäs, biskop
Kettil i Finland; biskop Ascer i Vexiö, konungens
broder Bengt, samt herr Ulf Carlsson, herr Bengt
lagman, Magnus Jonsson, Svantepolk, Ulf Holmgersson,
Anund Haraldsson, Knut Matsson, Rörek Algotsson,
Karl Haraldsson, Thorsten Hunvidsson, Bengt
Jonsson, Ragvald Räf, Ragvald Ingesson, Bryniolf
Botildsson. Vidare herr Peter, konungens kansler,
herr Bengt, erkedjekne i Upsala, prosten Andreas
och prosten Jon.

Sjelfva beslutet innefattar fem punkter.

1:o. Stadgan rörande gästgifveriväsendet.

2:o. Förnyandet af de fyra fredslagarna.

3:o. Befrielse för rikets herrars landtboar och
biskoparnes svenner »från all konungslig rätt».

4:o. Förbud för dem, som innehafva län, att egenmäktig
pålägga bönderna utlagor eller gengärd.

5:o. Underskrifterna af de närvarande.

Mötet i Skeninge hölls år 1285. Af de närvarande hafva
biskop Bryniolf i Skara, biskop Peter i Vesterås,
hertig Bengt, Peter,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:41:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/1/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free