Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uplandslagen - Konungadottern Ingeborgs förmälning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att lemna ett bidrag till sedernas historia för
dessa tider vilja vi blott ur beskrifningen om hans
begrafning anföra, att vid det tillfället förbrukades
af utifrån införda kryddor, saffran, kummin, ingefära,
paradiskärnor, kanel, galanga (peppar), anis; vidare
russin, mandel, risgryn, olja, humle, pors och, hvad
man minst af allt skulle tro, socker. Dock inköptes
endast 4 skålpund socker, men deremot 90 skålpund
mandel och 105 skålpund risgryn.
Konungadottern Ingeborgs förmälning.
Tiden var inne, då det skulle fullbordas, hvarom man
kommit öfverens under konung Magnus’ tid i afseende
på de ömsesidiga giftermålen mellan svenska och danska
konungahusen.
Det var år 1296, som en väldig skara af förnäma herrar
och fruar från både Sverige och Danmark samlades till
Helsingborg. Danske kungen skulle der hålla bröllop
med sin trolofvade, den sköna och ädla Ingeborg,
konung Magnus’ och drottning Helvigs dotter.
Hennes lof hördes ej blott bland folket här i
Sverige, äfven i Danmark blef hon högt prisad och
af alla kär hållen. »Hon var» – säger Ericus Olai –
»den berömligaste af de tidernas drottningar i våra
trakter, och mötte henne något ondt eller någon
missämja mellan andra, så sökte hon vända det till
det goda och gifva misshälligheternä en god ände.»
Synnerligen berömmes drottning Ingeborg för sin godhet
och mildhet. Folkvisan låter henne, liksom fordom
den fromma Dagmar, konung Valdemar Sejers drottning,
bedja sin herre »att lösa de fångar af jern». Hvad
som i synnerhet fastade folkets kärlek vid henne var
hennes bön till konungen för frigifvandet af marsk
Stigs döttrar.
Brahe-ätten under medeltiden:
 |
Andreas till Mohammar (Han säges hafva varit befryndad med Sverkerska konungahuset). Peder Andersson Margareta Magnusdotter Ängel Birger Pedersson till Finstad, d 1327 Christina Ängel Ingeborg Catharina Magnus Gudmarsson S:t Brita Ulf Gudmarsson. Israel Birgersson, d 1363 Ramfrid Sparre Bengta Färla Ramborg Peder Israelsson Helena Laurentius Magnus Knut Carlsson till Tärna Johanna Thorkilsdotter Brahe från Danmark Magnus Larsson Peder Magnusson Brahe, upptog slägtnamnet Brahe efter morfadern, men bibehöll sitt fädernevapen: tvänne spangbrynjor för bröstet och axlarna, snarlika örnvingar. Af sin styffader Knut Carlsson, som ej efterlemnade några arfvingar, fick han Tärna gård i Södermanland. Joachim Brahe Margareta Vasa Anm. Det må nämnas, att man anser Mohammarslägten hafva utslocknat med Peder Israelsson, så att den senare tidens Braher icke hafva någon slägtskap med S:t Britas eller Mohammarslägten. Denna åsigt stöder sig på dokument, hvilka visa, att Peder Israelsson dog utan afkomlingar. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
